onsdag 1 december 2021
Antje Jackelén pratar med Håkan Jonsson
Foto: Marcus Bäckström

Tal av Håkan Jonsson vid försonings-gudstjänst

Den 24 november 2021 hölls en försoningsgudstjänst i Uppsala domkyrka där ärkebiskop Antje Jackelén bad det samiska folket om ursäkt för de övergrepp Svenska kyrkan gjort sig skyldig till. Här är talet som Sametingets styrelseordförande Håkan Jonsson höll under ceremonin.

Till att börja med vill jag ge Svenska kyrkan en eloge för initiativet att tillkännage en ursäkt och erkännande för de övergrepp som kyrkan är ansvariga för. Vi står här idag, i början av en oerhört lång resa, vars slut ännu är oklart. Längs resans väg kommer många reflektioner behöva göras. Resan är inte bara i att lyfta fram och erkänna de historiska övergreppen  men också att belysa effekterna av  kyrkans övergrepp.

Historiskt har kyrkan gått i bräschen då det det gäller övergrepp mot samerna. Kyrkan har historiskt gått hårt fram mot samerna och inte minst vår religion. De samiska spåtrummorna samlades in med med hårda metoder och det innebar också att de som inte accepterade den kristna religionen och vägrade att lämna sina spåtrummor till kyrkan, gick en ond bråd död till mötes. De trummor som inte brändes behölls i många fall av prästerna och är idag spridda över hela världen. I icke samisk ägo bör tilläggas.

Stora marker som hade och har stor betydelse för samerna har lagts under kyrkans ägo och är det än idag.

Kyrkan spelade en viktig roll i rasbiologins inrättande och fotspår. Rent generellt ansåg kyrkans företrädare att det samiska folket var en lägre stående ras som behövde kristnas.

Och för att citera en dåvarande kyrkoherde som hade stort inflytande i hur man skulle hantera de samiska frågorna menade att:

"Gynna gärna lapparna på allt sätt i deras näring, gör dem till sedliga, nyktra och nödtorftigt bildade människor, men låt dem inte läppja på civilisationen i övrigt. Det har aldrig varit och skall aldrig bli till välsignelse. Lapp ska lapp vara."

Kyrkan var också medverkande i  rasbiologiska institutet som hade som syfte att erhålla en vetenskaplig grund för rashygieniska åtgärder.

Mina akkha och aja var några av dem som fotograferades nakna, som mättes skallarna på för att dokumentera den lägre stående rasens typiska utseende.

Nomadskolorna är ytterligare ett exempel på hur kyrkan var drivande till att samiska barn behandlades som en lägre stående ras. Utbildningen var undermålig och eleverna som var inneboende på internat vittnar om både  övergrepp och våld.

De övergrepp som Svenska kyrkan har begått och som fortfarande ger effekter, är otaliga och vidden av dem är något vi sannolikt aldrig får alla svar på.

Ett erkännande är inte likställt med att åtgärda och ge upprättelse för det som man är skyldig till. Här krävs att kyrkan inte bara erkänner sina kränkningar med ord, utan här krävs också för att kyrkan ska förlåtas för sin illdåd att man också verkar med praktisk handling, för att det samiska folket i slutändan kan ta emot ursäkten. Så frågan är vilka praktiska konsekvenser den här försoningsprocessen får för för det samiska folket, och om det samiska folket ska acceptera ursäkten.

Endast historien kommer att kunna ge svar på den frågan.

Gijttuo.

© Sametinget 2021
Uppdaterad: 2021-11-24

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-15.00
Öppettider kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?