torsdag 14 december 2017
Lars-Anders Baer i talarstolen
Lars-Anders Baer försvarar styrelsens förslag. Foto: Sametinget.

Uttalande om svensk samepolitik 2006

Majoriteten i Sametinget antog ett yttrande om svensk samepolitik i Piteå i oktober 2006. Yttrandet andas förhoppningar om en konstruktiv och framåtsyftande dialog mellan Sametinget och den nya borgerliga regeringen.
Vi är öppna för en samepolitisk nystart
Vi förutsätter att regeringen i den dialogen är beredd till förändringar som långsiktigt stärker samernas självbestämmande och tryggar rennäringens vinterbetesmarker. Sametinget är samernas folkvalda organ och har ett ansvar, i samverkan med regeringen, att skapa förutsättningar för en utveckling av det samiska samhället, den samiska kulturen och de samiska näringarna.

Kritik för etnisk diskriminering
Sametinget har i november 2005 riktat skarp kritik mot den dåvarande socialdemokratiska regeringen. I ett enigt beslut av Sametingets plenum uttalades bland annat att Sametinget inte kan ”acceptera att regeringen i syfte att öka samernas självbestämmande begränsar Sametingets myndighetsutövning på en etniskt diskriminerande grund till uppgifter som enbart rör samiska intressen inom rennäringen och inte överför den statliga rennäringsadministrationen i sin helhet till Sametinget”. Bakgrunden till Sametingets uttalande var regeringens proposition 2005/06:86 med rubriken ”Ett ökat samiskt inflytande”, där regeringen föreslog riksdagen att överföra vissa myndighetsuppgifter till Sametinget från länsstyrelserna och Jordbruksverket. Sametingets folkvalda församling uttalade uttryckligen att Sametinget inte är beredd att ta över ytterligare myndighetsuppgifter ”med grund i den etniskt diskriminerande syn på samiskt inflytande och samisk rätt som redovisats”.

Sametingets dilemma
Riksdagen beslutade den 11 maj 2006 att överföra begränsade myndighetsuppgifter till Sametinget, i enlighet med regeringens starkt kritiserade förslag. Det här är ett bra exempel på hur vi inte vill ha det i vår samverkan med den nya regeringen. Det är också ett bra exempel på Sametingets dilemma som folkvald företrädare för samerna å ena sidan och statlig förvaltningsmyndighet å andra sidan. Medan samernas folkvalda församling, samlat till plenum i november 2005, inte kunde acceptera en diskriminerande politik från regeringen är myndigheten Sametinget tvingad att genomföra den av riksdagen beslutade politiken.

Inget inflytande över markfrågor
Det här innebär att Sametinget från och med första januari 2007 övertar myndighetsuppgifter från länsstyrelserna och jordbruksverket och blir central förvaltningsmyndighet för rennäringen. De för sameallmänningen viktiga upplåtelsefrågorna blir dock kvar hos länsstyrelserna. Med den här nya ordningen kommer inte Sametinget att få något ökat inflytande över frågor som rör mark- och resursanvändning i Sápmi.

Erkänn samernas rättigheter
Sametinget samlat till plenum utgår ifrån att vi i samverkan med regeringen kan bana väg för en progressiv samepolitik där samernas rätt till sitt språk, sin kultur och de marker samerna traditionellt brukat och brukar, stärks och tryggas för kommande generationer. Det handlar inte om att skapa nya rättigheter. Det handlar om att befästa och erkänna de rättigheter till mark som samerna har till följd av sitt traditionella innehav eller bruk av marken.

Inga fler utredningar
Det finns ett antal utredningsförslag och pågående arbeten som den avgående regeringen har lämnat efter sig och som kan ligga till grund för en framåtsyftande dialog mellan Sametinget och den nya regeringen. Sametinget vill här särskilt lyfta fram några viktiga områden:
  • Det är akut att hitta former för hur rennäringens vinterbetesmarker i Härjedalen och Dalarna ska tryggas. Utgångspunkten måste vara att rennäringen ska ha tillgång avgiftsfritt vinterbete för att långsiktigt kunna säkra sysselsättning och lönsamhet.
  • En formaliserad konsultationsordning mellan den svenska regeringen och Sametinget i frågor som rör samerna i Sverige bör upprättas.
  • Sametinget bör tillerkännas reellt självstyre bekräftad i grundlagen.
  • En samisk språklag som omfattar det sydsamiska området är viktig för att stärka språkanvändningen i utsatta områden.
  • En ratificering av ILO-konvention 169 bör göras under mandatperioden.
  • Rättsfrågorna för samer utanför samebyarna måste lyftas fram.
  • Former för en breddad näringsverksamhet inom samebyarna måste möjliggöras.
© Sametinget 2017
Uppdaterad: 2014-01-21

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?