onsdag 14 april 2021

Hatet mot samer måste bekämpas

Debattartikel av de norska, svenska och finska ministrarna med ansvar för samepolitik Linda Hofstad Helleland, Amanda Lind och Anna-Maja Henriksson tillsammans med Aili Keskitalo, sametingspresident, Per-Olof Nutti, styrelseordförande Sametinget Sverige och Tuomas Aslak Juuso, Sametingets ordförande i Finland.

Samerna är erkända som folk och urfolk med egen kultur, eget samhällsliv och egna språk. Vi har många olika kulturer och olika språk inom våra länder vilket berikar oss alla. Vi ser därför med oro på att samer utsätts för hot, hat och trakasserier. Detta kan vi inte acceptera, skriver ministrar från Sverige, Norge och Finland tillsammans med representanter för de samiska parlamenten.

Efter att Högsta domstolen i Sverige meddelat dom i Girjasmålet har hot, hat och våld förekommit i Sápmi. Samer har bland annat utsatts för dödshot och renar har plågats och dödats.

I Nordnorge har det förekommit flera allvarliga händelser och hets mot samer. Så sent som den 6 december 2020 skrev tidningen Nordlys om en ung flicka som blev trakasserad på bussen för att hon talade samiska.

I Finland förekommer ofta hatretorik i sociala medier men hatretorik förekommer också i andra medier. Hatretoriken förekommer särskilt i samband med att frågor om samiska rättigheter diskuteras och försök görs för att tysta samer.

Vi ser också att urfolk globalt i allt högre grad utsätts för trakasserier och intolerans, särskilt när de försvarar och utövar sina rättigheter till land och naturresurser. Samerna är utsatta när de utövar sina rättigheter som urfolk och uttrycker sin samiska identitet. Det är oroväckande att det i samhället sker en normalisering av hot och hat riktat mot samer.

Hatfulla yttringar kan få allvarliga konsekvenser för enskilda personer, grupper och hela samhället. Många samer upplever hatfulla yttringar på skolgården, på gatan, på internet, i sociala medier och i nättidningars kommentarsfält. Hot och hat påverkar även de som inte blir direkt utsatta. Unga samer läser hur vuxna män och kvinnor uttrycker sig i sociala medier och kan rentav bli rädda för att uttrycka sin samiska identitet och inte vilja delta i den offentliga debatten. Hot och hat har därför en negativ inverkan på samiska språk och utvecklingen av samisk kultur, som fortfarande är i en sårbar situation.

En annan aspekt är vardagsrasismen, uppdelningen i ”vi” och ”dem” och negativa samtal i vardagen om samer och den samiska kulturen. Hets och hatfulla yttringar påverkar både individers och hela folkgruppers identitet och självkänsla. När man ständigt blir utsatt för hets på grund av sin etniska tillhörighet blir det svårare att visa vem man är. Under de senaste decennierna har mångfalden i samhället uppmuntrats. Mångfalden har ett värde för oss alla. Med den hårda tonen i dagens debatt riskerar vi att mångfaldens värden osynliggörs.

Våra demokratier ska ha utrymme för olika åsikter och debatter. Yttrandefriheten är en grundpelare i en demokratisk rättsstat men innebär inte att det ska vara fritt att hota och uttrycka hat mot sina medmänniskor. En normalisering av hot och hat är ett demokratiskt problem bland annat för att det inskränker allas rätt att delta i samhällsdebatten.

Som samhälle kan vi inte tolerera hot och hat riktat mot samer. Vi som samhälle kan inte vara likgiltiga – genom att låta hatfulla yttringar stå oemotsagda eller okommenterade. Som representanter för regeringarna och de tre samiska parlamenten i Sverige, Norge och Finland har vi ett särskilt ansvar att protestera och motverka hot och hat. Vi har alla ett ansvar att forma ett samhälle där alla kan visa vilka de är utan att behöva vara rädda för bli utsatta för hot och hat.

Våra tre länder vidtar nationella åtgärder inom området:

  • Norge har en strategi mot uttryck för hat och en handlingsplan mot rasism och diskriminering på grund av etnisk tillhörighet och religion.
  • Sverige har en nationell plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott, där rasism mot samer lyfts fram specifikt.
  • Finland utarbetar för närvarande ett handlingsprogram mot rasism och för goda relationer mellan befolkningsgrupper.

Ett ökat samarbete på nordisk nivå kan dra nytta av nationella erfarenheter och verka för gemensamma åtgärder.

Vi anser att det särskilt är tre saker som kommer att vara viktiga i det fortsatta arbetet:

1. Norge, Sverige och Finland har inlett sannings- och försoningsprocesser. Processerna kommer bland annat bidra till att synliggöra historiska oförrätter och öka förståelsen för dagens situation för det samiska folket i de tre länderna. I det fortsatta arbetet ska vi ta lärdom av varandras erfarenheter.

2. Vi har också beslutat att verka för att kunskapsnivån vad gäller rasism och diskriminering, i historien och i nutid, ska höjas.

3. Samtidigt måste vi ge kraft och stöd åt de goda förebilder som tar ställning och arbetar mot hot och hat. Det finns många goda krafter som verkar för att historisk skam ska bytas mot stolthet och glädje.

Vägen framför oss är lång, men vi kan inte tillåta oss att misslyckas. Hot och hat riktat mot samer och minoriteter är inget som för våra länder framåt. Vi har inte nått ända fram förrän alla delar den insikten och alla kan vara stolta över sin kultur utan rädsla för att bli utsatt för hot och hat.

Linda Hofstad Helleland, Distrikts- och digitaliseringsminister, Norge

Amanda Lind, Kultur- och demokratiminister, Sverige

Anna-Maja Henriksson, Justitieminister, Finland

Aili Keskitalo, Sametingspresident

Per-Olof Nutti, Styrelseordförande Sametinget, Sverige

Tuomas Aslak Juuso, Ordförande Sametinget, Finland

 

 

© Sametinget 2021
Uppdaterad: 2021-02-09

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-15.00
Öppettider kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?