tisdag 24 november 2020

Gollegiella-vuoitit 2020

Árvvoštallanlávdegoddi lea mearridan juohkit Gollegiella-bálkkašumi guoktásii. Lávdegoddi evttoha bálkkašumi oažžun Ellen Pautamo ja  Jonar Thomassona. 

Ellen Pautamo (is. Näkkäläjärvi) dahjege Ergon Máreha Ánne Elle-Máret lea válmmašduvván Oulu universitehtas filosofiija magisttarin váldoávnnasin sámegiela ja sámekultuvra, ja son bargá Sámi oahpahusguovddáža virtuálaskuvllas sámegiela ja -kultuvrra lektorin.

Sámegielaid gáiddusoahpahus lea buktán máŋggaide sápmelaččaide miehtá Suoma vejolašvuođa aktiveret iežas giellamáhtu dahje váldit sogas giela ruovttoluotta. Okta deháleamos sámi gáiddusoahpahusa ovddideddjiin lea Ellen Pautamo, gean áššedovdiveahki bokte leat ollugat beassan oahppat davvisámegiela, vaikko orošedje eará báikegottis. Máŋgasiidda, geat orrot sámiid ruovttuguovllu olggobealde, sámegiela studeren lea mearkkašan ollu eambbo go dušše giela oahppama.

Pautamo oahpahusvuohki lea vásihuvvon máŋggabealagin ja movttiidahttin. Pautamo atná ávkin máŋggabealagit iešguđetlágan oahppanvuođuid ja materiálaid oahpahusastis, oahpásmuvvá virtuálaoahpahusa ođđa metodaide ja reaidduide ja váldá daid atnui. Son lea sámi virtuálaoahpahusa ovddasmanni ja lea juohkán iežas diehtámuša ja máhtu virtuálaoahpahusas oahpahusbarggus lassin sihke eiseválddiide ja eará oahpaheddjiide.

 

Jonar Thomasson lea riegádan čakčamánu 21. beaivvi 1947 Vualtjere Davit čearus Ruoŧa beale Sámis. Jonar lea lullisámegiela eatnigielhálli, gullá sidjiide geat leat vázzán sámeskuvlla, muhto eai leat oahppan čállit ja lohkat sámegiela. Su stuorra beroštupmi sámi ruohttasiin, sámi kultuvrras, historjjás ja gielas lea dahkan ahte son nuorra agis juo sártnodii vuorraset sámiiguin ja gažadii sin. Maŋit áiggis son de logai sámegiela universiteahtas vai olaha sámegiela čállin- ja lohkanmáhtu. 

Jonar lea bargoeallima lassin iežas beroštumi dihte jaskadit bargan sámegiela seailluhemiin ja ovddidemiin. Giellakonsuleantan Gïeleaernie-giellaguovddážis  Raarhvihken gielddas son jotkkii iežas giella-dokumentašuvdnabarggu ja dássádattai osiid iežas priváhta materiálas giellaprošektii. Dan barggu vuođul almmustuvai jagi 2019 girji Mojhtsistie – Muittuin. Girjái leat čohkkejuvvon muitalusat, sátnelistu ja dajaldagat lullisámegillii.

Jonar lea bivnnuhis ja ohcaluvvon giellagáldu. Árvasit son gaskkusta juohkehažžii iežas sámegiela ja sámi kultuvrra ja historjjá dovddiidusaid ja máhtuid. 

https://youtu.be/umfWrb4WmuA

© Sametinget 2020
Uppdaterad: 2020-11-18

Relaterat

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-15.00
Sommartid:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenySpråk
MenySpråk
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?