Umesamiskan har gått från ett tillstånd där ordet umesamiska inte har kunnat nämnas till att det idag finns ett officiellt umesamiskt skriftspråk.

Det finns endast några få förstaspråkstalare av umesamiska men antalet aktiva andraspråkstalare har ökat. Positiva indikatorer är att fler föräldrar väljer att tala samiska med sina barn idag än för tio år sedan. Föräldrar försöker ta tillbaka sitt språk och agerar för att deras barn ska få samisk undervisning i skolan. Far- och morföräldrar engageras i språköverföringen.

Umesamerna har en godkänd ortografi, en ordbok och en del umesamiska texter och ljudfiler. En grammatikbok saknas och efterfrågas. Gruppen betonar att för att vitalisera det umesamiska språket krävs insatser som förbättrar förutsättningarna på samhälls-, grupp- samt individnivå. Det måste finnas ett lokalt engagemang från föräldrar, lärare och lokala politiker. Andra inom gruppen måste agera för att varaktiga resultat ska kunna uppnås.

För att stödja föräldrarnas språkanvändning och för att arbeta mer målmedvetet behövs en språkstrategi med både akuta och långsiktiga åtgärder. Planen kan innehålla strategi för språkstöd, skapande av utbildningsmaterial, tillgång till lokala resurser, språkbad, mentorprogram, språkträffar, information på hemsidor m.m. och information om utbildningsvägar.

Positiva attityder både inom den samiska gruppen och från samhället är viktigt och underlättar revitaliseringssträvandena. Umesamerna vill bli lika behandlade i förhållande till de andra samiska språken. De efterfrågar radio och TV-program, skyltning på samiska gällande ortnamn och informationsskyltar i samhället.

Korrekt information och likabehandling från de samiska myndigheternas sida efterlyses och medel för att inrätta en umesamisk språkkonsulenttjänst. Det är viktigt att synliggöra språket och att skapa språkarenor, till exempel fritidsaktiviteter på samiska och ett umesamiskt språk- och kulturcenter. Det är angeläget att få fram utbildningsmaterial och kontinuerligt erbjuda utbildningar på alla nivåer och med olika inriktningar.

Grundläggande språkutbildning efterfrågas liksom språkkurser till föräldrar och riktade kurser om exempelvis renskötseltermer. Fler umesamiska böcker behövs. Gruppen har förslag om att producera läromedel enligt den europeiska språkportfolion där elever involveras att producera sina egna läromedel.