onsdag 1 december 2021

Kartläggning lulesamiska

Sammanfattning av den lulesamiska språkgruppens diskussioner under språkseminariet i Luleå i november 2019.

Den lulesamiska språkgruppen uttrycker att det finns attityder som att det lulesamiska inte är likvärdigt accepterat i det samiska samhället. Det samiska samhället behöver synliggöra att alla språkgrupper är likvärdiga och jämställda.

Lulesamiskan har inte så många förstaspråkstalare vilket medför utmaningar för språksamhället. Det är idag ett fåtal barn som talar lulesamiska som första språk. Den äldre generationen, far- och morföräldrar, behärskar dock språket i stor utsträckning och har en oerhört viktig funktion då de kan överföra språket till sina barnbarn. Flera av de som idag tillhör föräldragenerationen behärskar inte det lulesamiska språket fullt ut. Det finns många passiva talare bland annat i gruppen småbarnsföräldrar.

För att få till stånd en ökad språkanvändning behöver man överbrygga språkspärrar. Målet är ökad lulesamisk språkanvändning på alla nivåer. En förutsättning är en vilja hos den enskilde att utveckla och återta det lulesamiska språket. Det är viktigt att fler vill lära sig lulesamiska och att förändra attityder så att man inser rikedomen i att ge det lulesamiska språket till barnen. Nya grupper som är intresserade ska också få lära sig språket och de som redan kan prata lulesamiska ska få möjlighet att utveckla sitt språk genom att lära sig läsa och skriva.

Ansvaret över den lulesamiska språkutvecklingen kan inte enbart vila på den lulesamiska språkgruppen. Här behöver ansvariga på alla nivåer vara delaktiga. Det behöver utformas en långsiktig strategi för lulesamisk språkutveckling på alla nivåer och för alla målgrupper, exempelvis samisktalande, nybörjare, barn, ungdomar, föräldrar, äldre, kvinnor och män. Barn och ungdomar är en viktig målgrupp, liksom föräldrar. Äldre talare kan fungera som en resurs för språkutveckling och mentorskap.

Tillgång till förskola är avgörande för lulesamernas språksituation men brist på lulesamisktalande pedagoger är ett bekymmer. Det finns behov av återkommande mötesplatser med möjlighet att diskutera gemensamma lulesamiska frågor och tala samiska.

Ett lulesamiskt språkcentrum ”goahte” efterfrågas. Det ska koordinera lulesamiskt språkarbete även över landsgränserna. Fler lulesamiska tolkar behövs. En förutsättning för att ökad lulesamisk språkanvändning är ekonomiska förutsättningar för språkinsatser. 

© Sametinget 2021
Uppdaterad: 2020-08-12

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-15.00
Öppettider kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenySpråk
MenySpråk
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?