onsdag 21 oktober 2020
Sámmálat leat hui šattežat doppe gos muohta ii sutta nu árrat. Govven: Marie Enoksson

Boazu lea eaktun biologalaš girjáivuođa bisuheamis

Boazu lea ealli mii buorida duottareatnamiid biologalaš girjáivuođa. Go boazu vázzá ja duolbmá eatnama ja borrá šattuid, de dat lea ávkin hearkkit šattuide, ja bisseha sieđgarođuid leavvama. Boazu lea eaktun báljes duottareatnamiid várjeleamis ja duoddariid eareliiggánis šattuid ceavzimis.

Boazu válljeda šattuid maid guohtu jagiáiggiid mielde. Dálvet guohtu eanas jeagilšattuid. Jus eatnamis ii leat ealát, de sáhttá láhpu gádjut bohcco dálvet. Dán áiggi lea maiddái dábálaš ahte boazoeaiggádat bibmet fuođđariiguin vai boazu ii nealggo. Guohtundilálašvuohta lea dat mii sáhttá dagahit bohcco ovdii, ja go giđđá boahtá de ferte boazu beassat borrat šattuid vai fas beassá vuimmiid nala.

Go duottarboazu olle guotteteatnamiidda, de lávdet álddut čearuide guoddit, áinnas beaivvebeal várrevilttiide gos muohta árrat suddá.

Dáid muttuid vállje boazu borrat daid šattuid main leat eanemus biebmoávdnasat, ee. gieganjuola ja upmolsuinniid mat árrat runodit. Go boazu duolbmu eatnama ja borrá šattuid, de dat dagaha hui stuora variašuvnna šaddobirrasii. Feara makkár šlájat lassánit, ja sieđgarođut eai beasa viidánit nu jođánit. Dan čájehit (SLU) Ruoŧa eanandoallouniversitehta biologalaš guovddáža dutkamat.

Muhtun guovlluin galggašii leat vel eanet boazu vai rabas duottarguovlu ja eareliigganis šaddoflora seailu. Maiddái rávdu dárbbaša bohcco. Rávdu seailu buoremusat čielga galbma čázis duottarjávrriin, ja go boazu borra šattuid jávregáttiin ja rođuin de dat doallá daid čorgadin. Go lea olu sieđgalasta čázis, de čáhci ruškkoda ja de ii eale rávdu šat doppe.

Boazu sáhttá maid unnidit dálkkádatrievdamiid váikkuhusaid. Go ordarádji sirdása badjelebbui, de unnugohtet nugohčoduvvon alpiina šaddošlájat. Eana ii lieggan nu báhuid dakko gokko boazu lea šattuid borran, ja gokko sieđgarođut eai leat beassan suohkut.

Leat olu ákkat manne bohcco ja boazodoalu galggalii gáhttet, muhto lea erenoamáš jurdilanveara ahte boazu nu bures várjala biologoalaš girjáivuođa.

Dán artihkkala sisdoalu leat viežžanLand 21/2020 bláđis ja dan lea Agneta BergströmčállánGeahčapdf-fiila olgešbealde.

© Sametinget 2020
Uppdaterad: 2020-05-26

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00 p g a corona
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

MenyMiljö & Samhälle
MenyMiljö & Samhälle
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?