Biologisk mångfald
Biologisk mångfald är ett samlingsbegrepp som omfattar all variation mellan arter, inom arter och livsmiljöer som finns på jorden. Med biologisk mångfald menas den genetiska variationen hos individerna inom en art, variationen mellan olika arter och mellan olika naturtyper och landskap.
Den biologiska mångfalden är en förutsättning för allt liv på jorden och utgör basen för de ekosystemtjänster som är nödvändiga för mänsklighetens existens och välbefinnande.
Sverige har undertecknat FN-konventionen om biologisk mångfald (CBD) där vi förbinder oss att vårda vår biologiska mångfald, och nyttja den så att den inte förstörs eller tar slut. Det innebär exempelvis att vi ska bruka skogen, bedriva jordbruk och fiske på ett hållbart sätt så att alla arter överlever och så att inte all fisk tar slut.
Naturen har ett skyddsvärde i sig själv. Människans rätt att förändra och bruka naturresurserna är förenad med ett ansvar att förvalta naturen väl.
Ur ett samiskt perspektiv är alla frågor miljöfrågor och natur går inte att skilja från kultur. I det samiska landskapsperspektivet ryms en grön infrastruktur, biologisk mångfald och olika ekosystemtjänster, som till exempel de tjänster renen levererar.
En nyutkommen antologi Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster. Svenska perspektiv på livsviktiga framtidsfrågor (red. Håkan Tunón och Klas Sandell) ger en bild av hur mångfasetterat vårt beroende av naturen är. Antologin har blivit framtagen på initiativ av Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, under Naturvårdsverket.
Boken innehåller 26 längre kapitel och 27 uppslag skrivna av svenska forskare med olika ingångar till och kunskaper i ämnet biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Många av författarna är ledamöter i Vetenskapliga rådet för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Från Sametinget har Laila Öberg Ben Ammar medverkat i ett kapitel om samisk traditionell kunskap.
