Granskningen baseras på information som lämnas av staten som granskas (National report), samt sammanställningar av information från olika FN-organ samt från andra aktörer (stakeholder reports). Vid  arbetsgruppens sammanträde presenterar det granskande landet sitt arbete med mänskliga rättigheter och uppföljning av tidigare rekommendationer. Därefter kan alla deltagande medlemsstater kommentera, ställa frågor och lämna rekommendationer kring åtgärder och framtida arbete (interactive dialogue). Den granskande staten tar sedan ställning till samtliga rekommendationer. Därefter antas en rapport av FN:s Människorättsråd där slutsatser och rekommendationer och den granskande statens inställning beskrivs.

UPR i Sverige 2020

Sverige granskas för tredje gången. Arbetsmarknadsdepartementet ansvarar för den nationella samordningen av processen. Inför framtagandet av Sveriges nationella rapport har departementet hållit sakråd med representanter från civilsamhället. Sametinget har inte hörts inför framtagandet av den svenska rapporten men har träffat kulturdepartementet för att diskutera processen. Sametinget har den 12 juli 2019 lämnat in en ”skuggrapport” som tagits in i sammanställningen av stakeholder reports (se högerspalten).

Sverige kommer att lämna besked till arbetsgruppen kring hur man ställer sig till de olika rekommendationerna (senast innan MR-rådets 44:e session 15 juni-3 juli 2020).

När den slutliga rapporten antagits följer Sametinget upp rekommendationerna tillsammans med ansvariga departement och vidtar nödvändiga åtgärder för att de genomförs.

Granskning av och interaktiv dialog mellan Sverige och FN-stater

Den 35:e sessionen för UPR Working Group ägde rum i Genéve den 27 januari 2020. Sveriges delegation leddes av jämställdhetsminister Åsa Lindhagen samt representanter från arbetsmarknads-, utrikes-, kultur- och justitiedepartementet. Sveriges presentation lyfte Girjasdomen och flera andra samiska frågor.

117 stater deltog i den interaktiva dialogen och totalt lämnades 300 rekommendationer. Sverige fick positiva kommentarer kring införandet av barnrättskonventionen i svensk lag. De flesta rekommendationer fokuserade på behov av ökade åtgärder och insatser för att minska alla former av hatbrott, diskriminering och rasism och av att inrätta en nationell institution för mänskliga rättigheter.

Relevanta rekommendationer

Ett 20-tal rekommendationer handlade om samiska rättigheter och nationella minoriteter. Utöver ratificering av ILO 169 lämnades bl.a. rekommendationer om att

• vidta åtgärder för att erkänna, stärka och skydda samiska näringar, kultur och rättigheter (sociala, ekonomiska och kulturella) – bland annat till mark och vatten
• säkerställa inflytande och deltagande
• främja och stärka samiska språk och undervisning i samiska
• vidta åtgärder för försoning genom implementering av urfolkskonventionen
• vidta lagstiftningsåtgärder för att säkerställa att samerna konsulteras i frågor som rör markanvändning
• öka genomförande av urfolksdeklarationen
• säkerställa tillräckliga resurser för åtgärder för att främja urfolk och nationella minoriteter
• garantera repatriering av samiska mänskliga kvarlevor
• färdigställa arbetet med nordisk samekonvention

Reflektioner och uppföljning

Vid granskningen lämnades fler konkreta rekommendationer kring samiska frågor än vid tidigare granskningar. Det är tydligt att Sametingets skuggrapport lästs av flera delegationer som lämnade rekommendationer utifrån Sametingets förslag (t.ex. kring repatriering, behov av samiska lärare och genomförande av urfolksdeklarationen). Detta visar betydelsen av att Sametinget lämnar genomarbetade rapporter till olika granskningsorgan.

När MR-rådet sammanträder för att anta rapporten om Sverige finns det möjlighet för organisationer med konsultationsstatus att delta och hålla muntliga anföranden. När slutlig rapport antagits bör Sametinget följa upp rekommendationerna på lämpligt sätt.