torsdag 28 mars 2024

Alimus Duopmostuollu doarju Girjás čearu – stáhta vuoittáhalai

Alimus duopmostuollu lea cealkán áibbas čielga duomu: Girjás čearus lea aktovuoigatvuohta mearridit galget go iežát beassat bivdit ja guolástit čearu eatnamiin gilvinráji bajábealde, ja dan aktovuoigatvuođa guoddá čearru doloža rájes geavaheami bokte.

Alimus Duopmostuollu gávnnaha ahte stáhta ii leat nagodan duođaštit ahte sámiid rievttit doloža rájes geavaheami vuođul, leat nohkan. Sámiin lei goit 1700-logu gaskkamuddui riekti addit lobi bivdit ja guolástit, ja stáhta dohkkehii sámi rievtti. Dat riekti lea dasto sirdon čearuide lágaid bokte. (Vuosttaš boazodoalloláhka bođii 1886, ja 1971:s nuppástuvai stivrenvuohki go lappefogde-vuogádat heaittihuvvui ja stivrejupmi sirdui čerrui mas lea iežas stivra.)

Sivvan manin bivdo- ja guolástanriekti šattai áššin duopmostullui, lea mealgadii dat ahte Ruoŧa riikkabeaivvi eanetlohku mearridii luoitit smávvafuođđobivddu friddja duottarguovlluin, seammás go sámit eai beassan leat mielde dán proseassas. Lei hui suhttadahtti ahte smávvafuođđobivdu luitui friddjan seamma beaivvi go Sámedikki vuosttaš doaibmaáigodat rahppui borgemánu 25 beaivvi 1993.

Sámedikki stivra lei Stockholmmas go duopmu celkui ja stivra illuda dáinna. Stivraságadoalli Per-Olof Nutti lohká ahte duomu bokte rahpasit Sámediggái ođđa vejolašvuođat:

- Dát lea hui čielga duopmu mii duođašta sámiid rievtti iešmearrideapmái. Dat lea oaidnu maid Sámediggi lea čuoččuhan álggu rájes juo. Dál leat mii ožžon riekta.

- Ruoŧa stáhta lea vearrut meannudan sámiid vuostá historjjá čađa. Dal leat mis iežá eavttut maid mielde sáhttit bargat eiseválddiid, departemeanttaid ja organisašuvnnaid ektui, oaivvilda Nutti.

Alimus duopmostuollu celkkii ovttamielalaš duomu. Guovttis aniiga ahte Girjás čearu riektevuođđun bivdui ja guolásteapmái sáhttá leat boazodoallolága jelgii, ja nuppit ges atne ahte riekti vuođđuduvvo doloža rájes geavaheapmái, ja nu čuožžu maid duomus.

Girjás-ášši lea leamaš stuora moalkás ášši. AD lea mannan oba olu materiála čađa ja guorahallan boares lágaid gitta 1500-logu rájes. Hoavvarievtti duopmu lea veahá eahpečielggas, muhto Alimus Duopmostuollu gávnnahii dan seamma maid diggeriekti lea gávnnahan.

Čearu advokáhtta Peter Danowsky lea bargan Girjásáššiin 2007 rájes ja lea dan rájes leamaš mielde dán historjjálaš áššis. Son illuda go duopmostuollu lea deattuhan guhkes áiggi geavaheami, ja atná buorren ahte duopmostuollu lea nannen siviilarievttálaš vuođu.

Váldde oktavuođa

Per-Olof Nutti
Sámedikki stivraságadoalli 
+46 070-376 31 12

 

 

Visar sidorna 101 till 120 ( av 218 )
© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2020-01-24

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?