Samisk forskning i svensk forsknings-politik
Samisk och samerelaterad forskning har ett egenvärde likt all annan forskning, men den har också ett värde som instrument för ett samhälle för att förhålla sig till historien, samtiden och framtiden. Forskningen har en nyckelroll för att förklara relationer och komma med uppslag till samlevnadsmodeller, vilket är viktigt inte minst i förhållandet mellan det samiska folket och nationalstaten Sverige.
Sametinget har hörsammat regeringens inbjudan att lämna synpunkter på framtidens forskningspolitik. I sitt yttrande nämner Sametinget särskilt OECD:s rekommendationer i rapporten Linking the Indigenous Sami People with Regional Development in Sweden. I studien riktas kritik mot bristen på data om samer och samisk näringsverksamhet och OECD rekommenderar den svenska regeringen att initiera en riktad forskning om samer för att fylla dessa luckor.
I dagsläget har inte Svenska Vetenskapsrådet något målinriktat forskningsprogram för samiska studier eller för samiska forskare. Sverige ligger efter på denna punkt i jämförelse med länder såsom Norge, Australien och Kanada, där det bedrivs en omfattande forskning om urfolk och urfolksrelaterade frågor.
OECD rekommenderar att forskningsetiska riktlinjer för samisk forskning utvecklas och struktureras på ett sådant sätt att de kan underlätta jämförelse med forskning i de fyra länder som omfattar Sápmi. Sametinget på norsk sida håller på att utveckla etiska riktlinjer för hälsoforskning som skulle kunna utgöra grunden för ett bredare Sápmi-omfattande ramverk.
I vissa propositioner som Ett lyft för forskning och innovation (2008/09:50) och Forskning för ett bättre liv (2004/05:80) har statsmakten visat framåtsyftande intentioner vad gäller same- och samerelaterad forskning. I andra fall faller detta perspektiv helt bort, som till exempel i propositionen Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (2016/17:50).
En översiktlig beskrivning av samerelaterad forskning i Sverige finns i yttrandet. Önskemål framförs att Sverige behöver uppdatera den samiska och samerelaterade forskningen. Det moderna samhället är ett kunskapssamhälle och det samiska samhället befinner sig i en övergång mellan ett traditionsorienterat samhälle där de samiska primär-näringarna har spelat stor roll, till ett modernt kunskapssamhälle. För denna övergång är forskningen viktig.
Det är viktigt att tillvarata och utveckla traditionell kunskap för att bevara den samiska kulturen, språket och identiteten. Traditionell samisk kunskap kan få ett direkt mervärde om den tillämpas och är inte bara viktig för det samiska samhället, utan även för det svenska samhället i stort.
Sametinget har en ambition utarbeta en kunskaps- och forskningspolitisk strategi där en rad frågor ska försöka besvaras, bland annat följande:
- inriktningen av den övergripande samiska kunskaps- och forskningsstrategin
- organiseringen och finansieringen av samisk högre utbildning och forskning
- förhållandet till EU, Barentsrådet och Arktiska rådet
- ett eventuellt inrättande av ett ”samiskt forskningsråd”
- nätverk inom samisk och samiskrelaterad forskning
- databaser om samisk forskning och samiska samhällsförhållanden
- koordinering och samarbete med samiska forskningsmiljöer m.m. på norsk och finsk sida
- användning av samiskt språk i forskning och utbildning
- samisk forskarutbildning
- etiska problem inom samisk forskning
- samisk genusforskning
- traditionell kunskap som en del av den moderna forskningen