torsdag 21 november 2019

Gaahpoehåalome gïele-seminarijesne

Lars Miguel Utsi, Saemiedigkien mubpie åvtohke jïh gïelemoenehtsen åvtohke.  Gaahpoehåalome Nöörjen, Sveerjen jïh Soemen jïh gïelegaaltijen gïele-seminarijesne, 2019-10-09.

Buerie aerede,

daate åehpies sijjie munnjien, Aanar. Jaepine manne gellien aejkien diekie båateme. Daate sijjie gujhth jarngesne  gellielaaketje vuekine. Voestemes Aanar munnjien jijtje  jarngesne lea. Mov ïetnie Lisman luvhtie båata, daestie luhkie mijlh, jïh galllesh mov slïekteste daesnie. Mohte jis ij barre mov jijtjen bïjre ussjedem manne gellien aejkien diekie fealadamme sjïere barkojne. Gosse raastenrastah gyhtjelassijgujmie barkeminie Saepmesne dovne Kolanjuanan, dellie Aanar vihkeleles tsiehkie sjædta.

Mohte sijjie öövre gielteges daan beajjetje barkojsne aaj. Daesnie Aanaresne ræjhkoes gïelem utnebe. Daesnie sopsestibie aanarsaemien, noerhtesaemien jïh skåaltesaemien. Medtie gaektsie jaepien mænngan diekie böötim tjåahkoen gaavhtan hotellese bötim gusnie edtjim årrodh. Manne dan aavone sjidtim juktie mannem båarastehtin aanar-saemien-gïelesne.

Mijjieh daejrebe mijjen gïelh aajhtoe mohte jis stinkeslaakan barkebe daejrebe öövtiedimmie buerie båata sjidtedh. Maehtebe daam vuejnedh aanarsaemien gïelesne.

Dïhte buerie mijjieh daesnie Aanaresne tjåangkanamme daennie kånferansese. Mijjieh båetebe barkedh vuesiehtidh man geerve saemiej gïeline leah. Mohte mijjieh edtjebe aaj barkedh vuejnedh man ræjhkoes mijjen gïelh leah jïh dovne klaerievoete jïh gellie-laaketjevoete. Mijjieh vuejnebe joe daelie daennie saavkesne gosse tjåangkanamme abpe Saepmeste man vijries saemien gïelesïebredahke lea. Juktie dam ræjhkoesvoetem vuesiehtidh  daam biejjiem åarjelsaemien gïelesne soptsestem.

Daam ræjhkoesvoetem vihkeles vuesiehtidh. Dïhte vihkeles jeerhtsinie mejtie mijjen gïelh utnieh, maahtojne mejtie gïeline åadtjobe, vuesehte gaavhtan baakojne, sijjienommine, guktie soptsestibie jïh guktie gïelem eevtjedh. Eatneme dan vihkeles aalkoealmetjidie, daam kultuvresne jïh åssjalommivuekiej mietie vuejnebe. Joekoen dan beajjetje sïebredahkesne mijjen åssjalommesh daerpies jïh manne håhkoem sïebredahke daam vuepteste.

Mijjen gïelh vihkeles. Dejtie vihkeles eevtjedh. Dannasinie mijjieh aaj dah biejjieh daesnie tjåangkanamme.  Nuepiem åadtjobe gïelebarkoem duedtedh jïh sinsitnijste lïeredh. Nuepiem åadtjobe gïengelåbpe ektiebarkojne barkedh jïh ektie-faamojne raastan rastah nuhtjedh. Dijjieh mah danbien daesnie, mov håhkoe dijjieh edtjede stuerebe skraejriehtimmiem åadtjodh, daejnie vihkeles barkojne jåarhkedh barkedh, mejtie dijjieh sïebredahkese darjoejidie.

FN:e daam jaepiem internasjovne aalkoe-aalmetji-gïelejaepine heevehtamme. Mijjen håhkoe aalkoe-almetji gïelide jollebe biejjie-öörnegasse  lutnjieh jïh mijjen staath saetnies jïh rïektes tsïllide vaeltieh mijjen gïelide eevtjedh. Mohte akte jaepie lea åenehks. Læjhkan jis daate jaepie nuepiem mijjese vaadteme gïelegyhtjelassine stinkeslaakan barkedh tjoerebe jeenjebem Saepmesne jïh abpe  veartanisnie darjodh. Dan gaavhtan mijjieh ektesne Saepmesne jïh mijjen ektiebarkij gujmie bïjre jarkan veartanisnie barkebe guktie FN:e edtja internasjovne jaepielåhkeden aalkoealmetji-gïelide nænnoestidh.

Jaepielåhkadinie barkojne aalkoe-almetji gïelij åvteste mijjieh båetebe mijjen jïh aalkoe-almetji gïelereaktide dåarjodh, aalkoealmetjh åadtjoeh meatan årrodh gåessie nænnoestidh, seamma vïerhtegem tjohtjedh jïh mijjen gyhtjelasside bïevnedh. Sïebredahke jïh demokratije nænnoes sjædta , gosse alkoealmetjh jïh unnebe-låhkoe nænnoes sjïdtieh.

Jaepielåhkadinie aalkoe-almetji-gïelide mijjieh håhkesjibie seamma almetji reaktide åadtjodh goh majoriteten almetjh jïh dellie håhkesjibie sïebredahke edtja mijjen perspektivide jïh åssjalommide guarkedh.

Jis staath mijjen gïelereaktide reaktoe krööhkestamme dellie dah guarkeme man vihkeles mijjen gïeledajvide vaarjelidh juktie dah vihkeles jielije sijjieh mijjede gusnie gïelem nuhtjedh, earjoehtijstie. Dejtie vaarjelidh ruvhtie-raajroeprosjektijste, gruvaprojektijste, turismijste, skåajjeburrijste earjoehtidh jïh ovsjïehteles ovjurijpolitihkijste.

Daesnie, dah biejjieh, mijjieh dan geajnoen mietie vaedtesbe. Dannasinie manne dijjese buerie barkoem daennie seminarijesne vaajtelem.

Dïhte vihkeles gaajhkide mijjide. Gæjhtoe!

Lars Miguel Utsi
Vice styrelseordförande samt ordförande i Sametingets språknämnd

© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2019-10-11

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?