torsdag 28 mars 2024
naturbild
Sámiide lea giella ja kultuvra nannosit oktiičadnon eatnamiid geavaheapmái. Govven: Marie Enoksson

Suoivvanraporta sámegiela dilálašvuođa birra Ruoŧas

Odne geige Sámediggi iežas suoivvanraportta Eurohpáráđi áššedovdilávdegoddái mii juste dál dutká got Ruoŧŧa deavdá iežas ovddasvástádusa unnitlogugiellalága jelgii. Okta dain deháleamos čuoggáin maid Sámediggi váldá ovdan dán raporttas lea ahte sámiid ferte defineret sin iežaset álgoálbmotstáhtusa vuođul ja sin árbevirolaš eananvuoigatvuođaid mielde.

Sámiide lea kultuvra ja giella nannosit čadnon eanan- ja čáhcegeavaheapmái. Dan duođašta ee. sámegielaid girjás luondduterminologiija. Dakkár surggiin dego boazodoalus, duojis, bivddus ja guolásteamis lea nu rikkis doaba- ja sátnerádju ahte ii mana báljo jorgalit dan iežá gielaide, omd. dat terminologiijat mat čilgejit elliid ja luonddu, dálkki jnv.

- Sámediggái lea earenoamáš dárbbašlaš suodjalit ja ovddidit sámi gielaid juste daningo dat čájehit makkár oktavuohta mis lea eatnamiidda ja árbevirolaš sámi ealáhusaide, mii fas lea nu mávssolaš sámi kultuvrii ja olbmo kultuvrralaš identitehtii, lohká Lars Miguel Utsi, Sámedikki giellalávdegotti ságadoalli.

Sámediggi atná ahte dálá lágaide ferte lasihit sámi giellalága; dat galggalii vuhtiiváldit sámi gielaid dárbbuid, addit buoret suoji visot sámi gielaide ja sihkkarastit buoret gielalaš iešmearrideami.

Leat olu sámit geat eai máhte sámegiela muhto geain lea dáhttu váldit giela ruoktot. Eareliiggánit oahpahussuorggis lea dárbu stuora áŋgiruššamiidda. Mii surrat dálá gielladiliin, eanemusat dainna go eat oaččo nohkka ja nohkka buori sámegieloahpahusa visot dásiin, ovdaskuvlla rájes universitehta dássái.

- Jus sámegiella galgá nagodit ovdánit ođđaáiggi servodagas, de dárbbašit duohta nana áŋgiruššamiid ja buoret eavttuid sirdit giela ja oahppat dan vihtta sámegiela mat mis leat dáppe, cuige Lars Miguel Utsi, Sámedikki giellalávdegotti ságadoalli.

Jus galgat nagodit rekrutteret eanet oahpaheddjiid boahtteáiggis de lea eaktun ahte fállojuvvo doaibmi sámegieloahpahus alit dásis. Sámediggi evttoha sierra stipeandajuolludusa mii vejolažžan dagalii Sámedikki giellaáigumušaid, ja mii addá sámiide vejolašvuođa váldit ávkkálaš oahpu sámegielas.

Sámediggi gávnnaha ahte Ruoŧŧa smávva rievssatlávkkážiiguin ovdána unnitlogupolitihkas, muhto ahte lea ain dárbu doaibmabijuide maiguin sihkkarastá sámi giellaealáskahttima ja maiguin ollašuhttá Sámedikki giellapolitihkalaš doaibmaprográmma ulbmiliid.

Raporta geigejuvvo golggotmánu 10 beaivvi dii. 10.30, čujuhus lea  Finlandshuset, Snickarbacken 4,  Stockholmmas.

Váldde oktavuođa:

Lars Miguel Utsi
Sámedikki giellalávdegotti ságadoalli ja várre stivraságadoalli
larsmiguel.utsi@sametinget.se
070-349 29 68

Ingegerd Vannar
Gaskaboddasaš giellahoavda

 

 

 

Visar sidorna 1 till 20 ( av 218 )
© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2019-10-15

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?