torsdag 28 mars 2024
Govva: mostphotos.com. Sámi leavga

Sámi giellaláhka vejolaš

Ruoŧas lea čielga ovddasvástádus láhčit našuvnnalaš unnitloguide dili sáhttit seailluhit ja ovdánahttit sin giela ja kultuvrra. Ruoŧŧa lea vuolláičállán Eurohpa unnitlogu giellajulggaštusa ja Našuvnnalaš unnitloguid rámmakonvenšuvnna. Mearkkaša go dát ahte livččii vejolaš ásahit sierra sámi giellalága?

Maiddái Unnitloguláhka nanne almmolašvuođa ovddasvástádusa suddjet ja ovddidit unnitlogugielaid ja dasto maiddái sámegiela, ja dat cealká čuovvovačča:

§ 4 I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.

Leago vejolaš čuoččuhit riikkaidgaskasaš rievtti bokte ahte sámit ja sámi giella ja kultuvra galgá vuhtiiváldot dárbbuid ja eavttuid vuođul, ja ahte visot sámi gielat galget lohkkot sierra giellan? Go sámit lohkkojit našuvnnalaš unnitlohkun seamma ládje go iežá unnitlogujoavkkut, de dat dovdo hehttehussan daningo našuvnnalaš unnitlogut leat nu iešguđet dásis. Sámediggi lea bivdán juristta ja konsultta Marie B. Hagsgård vástidit ja čilget leago vuođđu ásahit sámi giellalága Ruŧŧii.

Hagsgård álggaha iežas raportta mottiin vuođđočuoggáin ja čájeha daid bijuid maid Ruoŧŧa lea dahkan dássožii sámegiela ovddas. Son čilge ahte riikkaidgaskasaš riekti unnitloguálbmogiid ja álgoálbmogiid ektui lea vuođđuduvvon guovtti váldoprinsihppii:

  1. Ii-vealahanprinsihppa ja geatnegasvuohta positiivvalaččat doarjut unnitlogugielagiid daningo sis lea seamma riekti doalahit iežaset giela ja kultuvrra dego eanetlogus.
     
  2. Prinsihppa ahte unnitloguin lea riekti oassálastit ja váikkuhit mearrádusaide mat gusket sidjiide ja sin kultuvrii – dat nannejuvvo maiddái 25 artihkkalis ON konvenšuvnnas siviila ja politihkalaš vuoigatvuođaid birra, Giellajulggaštusas ja Rámmakonvenšuvnnas. Riekti ahte beaktilit oassálastit mearkkaša ahte ii leat doarvái dušše ráđđádallat. Jus galgat sáhttit guorrasit mearrádusaide de fertejit našuvnnalaš unnitlogut maiddái oažžut duohta váikkuhanválddi.

Ruoŧŧa lea Giellajulggaštusa ja Rámmakonvenšuvnna dohkkeheami bokte geatnegahttán iežas:

  • ahte ii vealat sámegiela
  • ahte positiiva bijuiguin veahkehit sámiid seailluhit ja ovdánahttit sámegiela ja sámi kultuvrra
  • addit sámiide vejolašvuođa oassálastit ja váikkuhit mearrádusaid mat guoskkahit sámi giela ja kultuvrra.

Áššedovdilávdegoddi mii goziha Rámmakonvenšuvnna Ruoŧas lea gieđahallan sámegiela sierra iežas raporttain. Marie Hagsgård čilge ahte raporta čájeha ahte visot našuvnnalaš unnitlogu gielaid ii sáhte meannudit ovttaláhkái. Maŋemus cealkámušas (guđat raporttas, 2017) daddjo ahte ruoŧa stáhta berre lasihit ja formaliseret sámi vejolašvuođaid beaktilit oassálastit mearrádusproseassain sihke gieldda, guovllu ja riikka dásis visot áššiin mat gusket sin kultuvrii árbevirolaš guovllus.

Eatnama mearkkašupmi sámi kultuvrii lea ovdamearka sámiid iešvuođain. Sámegiella čatnasa árbedihtui. Boazodoalus, duojis, bivddus ja guolásteamis lea terminologiija maid ii báljo mana jorgalit, ja nu lea maiddái eatnamiid ja elliid, dálkkiid jnv. dáfus. Sámiin lea sierra dárbu suodjalit ja ovdánahttit sámi gielaid daningo dat leat nu dehálaččat sin kultuvrii ja identitehtii.

Áššeguorahalli ii leat gávdnan eastagiid sámi giellalága ásaheapmái. Go Ruoŧŧa dohkkehii Giellajulggaštusa ja Rámmakonvenšuvnna, de seammás ásahuvvui láhka dasa ahte beassat geavahit sámegiela hálddašaneiseválddiin ja duopmostuoluin (1999:1175). Dan sadjái bođii maŋŋel unnitloguláhka (2009:724) mii ain lea fámus. Dat iešalddis čájeha ahte lea vejolaš reguleret sámegielageavaheami lágaid bokte.

Norgga sámediggeláhka sisttisdoallá mearrádusaid sámegiela birra. Giellajulggaštusas namuhuvvo ahte stáhtat galget ovddidit riikkarasttildeaddji ávkki daidda unnitlogugielaide mat gávdnojit máŋgga riikkas. Rámmakonvenšuvnnas leat maiddái mearrádusat mat movttiidit ovttasbarggu riikkarájiid rastá. Dat mearrádus sáhtášii adnot doarjjan reguleret sámegiela Ruoŧas mii sulastahttá Norgga ortnega, oaivvilda Marie Hagsgård.

 

MARIE ENOKSSON

 

Visar sidorna 1 till 20 ( av 218 )
© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2019-03-20

Váldde oktavuođa

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenySpråk
MenySpråk
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?