torsdag 28 mars 2024
mostphotos.com - montage med sameflagga

Inga hinder för en samisk språklag

Sverige har ett uttryckligt ansvar för att de nationella minoriteterna ska kunna bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. Sverige har ratificerat både den Europeiska stadgan för landsdels- och minoritetsspråk (Språkstadgan) och Ramkonventionen för skydd av nationella minoriteter. Innebär detta att det vore möjligt att skapa en särskild samisk språklag?

Det allmännas ansvar att skydda och främja minoritetsspråken, och därmed även samiskan, uttrycks  även i Minoritetslagen:

§ 4 I språklagen (2009:600) anges att det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken. Det allmänna ska även i övrigt främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska främjas särskilt.

Finns det möjlighet att åberopa internationell rätt för att samer och samiskt språk och kultur ska behandlas efter sina behov och förutsättningar, och att alla samiska språk ska räknas som språk? När samer placeras som en nationell minoritet bland de övriga nationella minoriteterna, upplevs detta ibland som ett hinder just för att de olika nationella minoritetsspråken har så olika förutsättningar och behov. Sametinget har låtit juristen och konsulten Marie B. Hagsgård svara på ett antal frågor och ge en grund för om det vore möjligt att skapa en samisk språklag i Sverige.

Hagsgård inleder sin rapport med några grundläggande utgångspunkter och redovisar de åtaganden som Sverige gjort för det samiska språket. Hon klargör också att internationell rätt om minoriteter och urfolk bygger på två centrala principer:

  1. Principen om icke-diskriminering och skyldigheten att vidta positiva åtgärder för att stödja minoritetsspråk - personer som tillhör en minoritet har samma rätt till sitt språk och sin kultur som personer som tillhör majoriteten
     
  2. Principen om att minoriteter har rätt att delta i och påverka beslut som rör dem och deras kultur - vilket uttrycks i artikel 25 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, i Språkstadgan och i Ramkonventionen. Rätten att effektivt delta innebär att det inte räcker med att formellt samråda. För att kunna ställa sig bakom beslut som fattas, måste de nationella minoriteterna få ett reellt inflytande. 

Sverige har genom att ratificera Språkstadgan och Ramkonventionen åtagit sig att:

  • inte diskriminera användningen av samiska
  • vidta positiva åtgärder för att samer ska kunna bevara och utveckla samiskan och den samiska kulturen
  • ge samer möjlighet att delta i och påverka beslut om det samiska språket och kulturen i övrigt

Expertkommittén som övervakar tillämpningen av Ramkonventionen i Sverige har behandlat det samiska språket separat i sina rapporter. Det visar enligt Marie Hagsgård att man inte anser att alla nationella minoriteters språk kan behandlas på samma sätt. I det senaste utlåtandet (sjätte rapporten, 2017) anges även att den svenska staten bör öka och formalisera möjligheterna för samer att på ett meningsfullt och effektivt sätt delta i beslutsprocesser på kommunal, regional och nationell nivå som rör deras kultur på traditionell mark.

Markens betydelse för den samiska kulturen är ett exempel på de särskilda behov som samer har. Det samiska språket hör ihop med traditionell kunskap. Domäner som renskötsel, duodji, jakt och fiske utgör en begreppsvärld med nästintill oöversättliga terminologier, precis som alla ord och uttryck som beskriver djur och natur, väder m.m. Samer har ett särskilt behov av att skydda och främja det samiska språket (läs: de samiska språken) just som ett uttryck för den relation till marken och de traditionella samiska näringarna, som är så viktig för samisk kultur och en persons kulturella identitet. 

Utredaren ser inga hinder att skapa en samisk språklag. När Sverige anslöt sig till Språkstadgan och Ramkonventionen infördes lagen om rätt att använda samiska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar (1999:1175). Den har senare ersatts av den nu gällande minoritetslagen (2009:724). Det visar att det är möjligt att reglera rätten att använda samiska på olika sätt.

Den norska sametingslagen innehåller bestämmelser om det samiska språket. I Språkstadgan nämns att stater ska främja ett transnationellt utbyte för minoritetsspråk som används i flera länder. I Ramkonventionen finns också en bestämmelse som uppmuntrar samarbete över nationsgränserna. Den bestämmelsen skulle kunna åberopas som stöd för att reglera det samiska språket på liknande sätt i Sverige som i Norge, menar Marie Hagsgård.

 

MARIE ENOKSSON

 

© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2019-05-09

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?