onsdag 20 november 2019
Paulus Kuoljok

Nyårskrönika av Sametingets ordförande

Sametingets ordförande Paulus Kuoljok, ser tillbaka på det år som gått.

Sametingets 25:e år har nu passerat och tyvärr måste jag konstatera att vår samiska rätt under dessa år knappast stärkts. Samebyarna slåss ännu mot högt rovdjurstryck, samer utanför samebyarna står än idag i samma rättsläge och Sápmi åderlåts på sina rikedomar. Vi trycks in på mindre och mindre områden och i vår kamp för att stå upp för våra krympande marker blir vi stämplade som nej-sägare eller bakåtsträvare. Den samiska livsfilosofin, att våra kommande generationer ska kunna nyttja landet på samma sätt som vi gjort, står i strid med det västerländska förbrukningssamhällets levnadssätt där slit-och-släng har varit normen.

Det är glädjande att se att den internationella kritiken mot Sverige och Sveriges hantering av oss samer återkommer och fortsätter att vara en nagel i ögat på staten. Det är svårt för Sverige att vara präktig och kritisera andra nationer när man inte sopat rent framför sin egen dörr. Jag konstaterar att det internationella arbetet tillsammans med våra systrar och bröder i hela Sápmi är viktigt och att vi på det planet strävar framåt och når framgångar. Tillsammans med andra urfolk i världen är vi en stark röst som är svår att nonchalera. Vi måste upprätthålla och stärka de samverkansformer vi har. Urfolken och deras syn på naturen är nyckeln till att bryta mönstret där vi människor sågar av grenen som vi sitter på.

2018 inleddes i Staare med 100-årsfirandet av det första samiska landsmötet på den svenska sidan av Sápmi. Här prisades de som var de första att ta initiativ till att organisera oss samer och påbörja en kamp för våra rättigheter. De som stod bakom inbjudan som skickades ut i oktober 1917 var styrelsen från Vilhelmina-Åsele lappförening; "till envar av lappbefolkningen, skogslapp som fjällapp, man som kvinna... att uppbjuda alla krafter och trotsa varje hinder för att från när och fjärran ansluta sig till och övervara svenska lapparnas första landsmöte".

En av de viktigaste frågorna som avhandlades för hundra år sedan var nomadskolereformen som införts under 1917 i Västerbotten och Jämtland och som var under införande även i Norrbotten. Detta var en skolform där barn till renskötande samer segregerades från övriga samhället och undervisades i kåtor medan barnen till icke-renskötande samer assimilerades in i det svenska samhället. Denna skolform kritiserades starkt under landsmötet men mötesresolutionen vann inget gehör hos statsmakten. Nomadskolan kvarstod ända till 1962 även om skolkåtorna under 40- och 50-talet fasades ut till förmån för skolhem. Den skapade gränsdragningar och oförståelse som ännu idag lever kvar och skapar problem i vårt samiska samhälle.

Året avslutades med att vi bjöd in till 25-årsfirandet av Sametingets inrättande. Detta firande hölls i Skájdde nedanför Ligga (Storforsen), en av de få stora forsar som undgått vattenkraftsreglering. Här hölls även årets sista plenum.

I Sametinget har stora frågor som Nordisk samekonvention och förslaget om konsultationsordning lyst med sin frånvaro. Jag konstaterar att riksdagsvalet samt den utdragna regeringsbildningsprocessen haft en negativ inverkan på Sametingets arbete. Inte heller frågan om placeringsort för Sametingets parlamentsbyggnad har avgjorts under året, men vid årets sista plenum fick vi en muntlig genomgång av den utredning som gjorts för att jämföra de tre kvarvarande orterna. Denna utredning var grundlig och kommer att vara ett gott beslutsunderlag inför det kommande beslutet i frågan.

2018 har också varit det första året då vi haft en månadsarvoderad sametingsstyrelse. Ledamöterna i styrelsen uppbär ett månadsarvode på 40% av ett inkomstbasbelopp vilket innebär att fler samepolitiker än tidigare kan frigöra tid för att arbeta med våra frågor. Det är en stor förbättring av det samepolitiska arbetet.

Vi har även under året inrättat en ny nämnd i Sametinget. Nämnden för hälso-, äldre- och idrottsfrågor är den första nya nämnden som inrättats sedan språk-, rennärings- och näringsnämndens inrättande. Den nya nämnden leds av Monica Sandström Harr. Nämnden jobbar just nu med att ta fram ett politisk handlingsprogram som kommer att lyftas till Sametingets plenum för beslut.

Det var några tillbakablickar på det år som gått. Nu återstår bara att önska er alla ett gott nytt år! Buorre Ådå Jahke!

Paulus Kuoljok
Sametingets ordförande

© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2018-12-28

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?