torsdag 15 november 2018
Per-Olof håller tal i Oslo

Nutti närvarande vid Nordiska rådets session i Oslo

Per-Olof Nutti, för närvarande president för Samiskt Parlamentariskt Råd, deltar i Nordiska rådets session i Olso. Där fick han möjlighet att hålla ett tal på två minuter på temat Gränshinder.

Buorre beaivi! Mon lean Ella Nilsa Biete Ber Ovllá ja mon lean SPR:a presideantta.

Jag heter Per-Olof Nutti och är president för Samiskt Parlamentariskt Råd, sametingens samarbetsorganisation. Tack för möjligheten att få lyfta några viktiga frågor.

För oss samer är det naturligt att relatera till varandra över nationsgränserna. Det är dock inte lika naturligt för de nordiska länderna att samarbeta över gränserna när det gäller samiska frågor.

Låt mig ge några exempel.

När Sverige och Norge kom överens om var gränsen skulle dras år 1751, skrevs ett gränstraktat. Den innehöll ett tillägg om samernas rättigheter och den gränsöverskridande renskötseln – kallad Lappkodicillen. Ett antal renbeteskonventioner senare står Sverige och Norge sedan 2005 utan en gemensam överenskommelse om hur den gränsöverskridande renskötseln ska bedrivas. 2014 presenterades ett samiskt förslag för de norska och svenska regeringarna, men ännu har inget beslut fattats. Gränsöverskridande renskötsel handlar också om regler kring skotertrafik, in- och utförsel av hundar och renar, och om rovdjurspolitik.

Ett annat område som berör SPR:s och sametingens verksamhet är språkvård. Hittills har vi bedrivit vårt expertorgan Giellagáldu som ett interreg-projekt. Här har vi stött på gränshinder när det gäller till exempel gemensam budget och arbetsgivaransvar. Trots att vi har gemensamma språk kan vi inte ha en gemensam organisation för de samiska språkens utveckling på grund av gränshinder. SPR:s målsättning är att det samnordiska språkarbetet ska permanentas.

Ett tredje område gäller samisk utbildning. De nordiska länderna behöver samarbeta för att harmonisera läroplaner, producera läromedel och erbjuda utbildningar anpassade för det samiska samhällets behov. Ett utvecklingsområde som SPR har lyft, är utarbetandet av en gemensam filosofi om småbarnspedagogik för att stärka kvaliteten i den samiska förskolan.

Urfolk och minoriteter har rätt att kräva skydd av staten. Alla folk bidrar till civilisationernas och kulturernas mångfald och rikedom, mänsklighetens gemensamma arv. För oss samer är det i princip omöjligt att nå fram i demokratiska församlingar där majoritetsbeslut fattas. Därför har Nordiska Rådet ett viktigt ansvar. Tack för er uppmärksamhet.

Giitu.

 

Noterat: Å samarbetsministrarnas vägnar tackade Margot Wallström för inlägget och lovade att ta upp samiska frågor på ett systematiskt sätt i fortsättningen. Hon lovade även att samiska representanter skulle bli inbjudna till förmöten i Gränshinderrådet.

© Sametinget 2018
Uppdaterad: 2018-11-01

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?