torsdag 15 november 2018

Brister i landsbygds-programmets utformning och genomförande

Riksrevisionen har granskat innevarande landsbygdsprogram. En övergripande slutsats är att det är svårt att nå programmets mål.

Landsbygdsprogrammet är en del av det gemensamma EU-arbetet med att skapa ”smart och hållbar tillväxt för alla”. För den nuvarande programperioden 2014–2020 har det avsatts cirka 37 miljarder kronor för det svenska landsbygdsprogrammet, varav ungefär 60 procent består av svensk medfinansiering.

Under de första fyra åren av programperioden har många som ansökt om stöd fått vänta länge på beslut och utbetalningar, och de ansvariga myndigheterna har haft svårt att utföra sina uppdrag. Mot den bakgrunden har Riksrevisionen granskat om landsbygdsprogrammet för perioden 2014–2020 har utformats och genomförts på ett effektivt sätt.

– Riksrevisionens övergripande slutsats är att landsbygdsprogrammets utformning gör det svårt att nå programmets mål, säger riksrevisor Helena Lindberg.

EU har vissa krav på hur landsbygdsprogrammet ska genomföras, men medlemsländerna kan delvis själva bestämma omfattning, utformning och vilka insatser som ska ingå. Den svenska regeringen valde ett brett programupplägg med ett stort antal åtgärder med i flera fall små budgetar.

– EU:s regelverk är komplicerat och ställer krav på omfattande dokumentation och nya it-system för rapportering. Tillsammans med det breda svenska programmet har detta medfört ökade administrativa kostnader och försenade utbetalningar, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Därutöver har utvecklingen av de it-system som ska användas i stödadministrationen varit försenade och ofta brustit i funktionalitet.

– Jordbruksverket och länsstyrelserna har inte hunnit bedöma ansökningar och betala ut stöd i tid. Risken är att dessa problem kvarstår under hela programperioden, säger Annelie Jansson Westin, projektledare för granskningen.

Granskningen visar också att den omfattande dokumentation och redovisning som EU-reglerna kräver inte ger information om insatsernas resultat och effekter, och därför har ett begränsat värde. Inte heller den löpande nationella uppföljningen gör det möjligt att bedöma om målen kan nås.

– En stor del av landsbygdsprogrammet finansieras med svenska skattemedel. Det behövs kunskap om resultat och effekter för att avgöra om målen nås och om programmet genomförs på ett effektivt sätt, säger Helena Lindberg.

© Sametinget 2018
Uppdaterad: 2018-10-18

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?