lördag 21 september 2019
konferensdeltagare
Foto: Marie Enoksson

Nöjda konferensdeltagare

Drygt 80 deltagare samlades på hotell Laponia i Arvidsjaur den 3-4 oktober för att under två dagar lära sig mer om hur renbruksplanerna kan komma samebyn till nytta. Utvärderingen efter konferensen visar att deltagarna var nöjda och åkte hem med ny inspiration.

97 % svarar att de är nöjda eller mycket nöjda med arrangemanget. Av deltagarna var cirka 40 % kvinnor. Hälften kom från Norrbottens län, en tredjedel från Västerbotten och 11 % från Jämtland/Dalarna.
65 % tyckte att det fanns tillräckligt med tid för diskussioner medan övriga 35 % ansåg att det behövdes mer tid att få utbyta erfarenheter.

Under gruppdiskussionerna diskuterades hur man kan arbeta med och använda RBP och RenGIS. Vilka positiva sidor fanns och vilka förbättringsåtgärder ser man? Minnesanteckningar från redovisningarna hittar du i högerspalten.

Trots en del manfall bland föreläsarna på grund av sjukdom så hade programmet variation och bredd. Här följer en kort resumé:

Lars-Ove Sjajn, Sametinget anförde att det centrala för att öka omvärldens kunskap för det samiska landskapet och samiska förhållanden kan ske genom att öka renbruksplanernas betydelse som underlag i samhällsplanering. Kommunikatör Marie Enoksson, Sametinget, har det övergripande ansvaret för information om RBP via nyhetsbrev, foldrar mm och önskade ytterligare inspel från samebyarna.

Cecilia Persson, Skogsstyrelsen beskrev de insatser som ägt rum med utbildningsinsatser för Skogsstyrelsens personal för att förbättra hänsynen till rennäring vid skoglig aktivitet. Ett mål för SKS är att minst ett beslut som nekar skogsägare att avverka till gagn för rennäring ska tas av berörda distrikt.

Tobias och Niklas Jonsson, Gran talade om vikten av att arbeta aktivt med RBP. Byn har på allvar insett vilka fördelar som RBP-underlag kan ha vid dialog och samråd. Byn har också använt drönare för att både beskriva flytt av renar över t ex E4 samt vid samling på fjället.

Stefan Sandström, SLU har börjat arbeta med historiska kartor och bl a jämfört kartor från Gränsdragningskommissionens utredning med Ernst Mankers kartor från 1947. Det var slående att det fanns stora skillnader. Byarna kommer att få tillgång till detta under 2019.

Per Sandström, SLU beskrev olika projekt (BUSK, Coland) som bedrivs i samarbete med vissa byar. Man karterar bl a flyttleder och beskriver kumulativa effekter för byarna. Dessutom drog Per en lans för att samebyarna ska ansluta sig till WRAM för att kostnadsfritt och säkert lagra data från  GPS-halsband på ren.

Johanna Kirsten, Näringsdepartementet föredrog arbetet i Regeringskansliet och presenterade aktuella frågor som hanteras; budgetprocessen (internt arbete), renbruksplan, renskötsel-konventionen, katastrofskadeskydd, torka/bränder, CWD och hemställan från Sametinget om rovdjursfrågor.

Jonas Vannar, Sirges berättade om statusen i våra grannländer i Sápmi. Det finns ingen motsvarighet till RBP/RenGIS i vare sig Finland eller Norge. Vi är världsbäst. Han har mött intresserade renskötare som är intresserade av att skapa ett RBP i dessa länder.

Jonas Stinnerbom, Vilhelmina norra var rätt frustrerad av att inte byn nått total framgång gentemot Holmen Skog att få stopp på contorta-föryngringar. Han var kritisk till hur certifieringsorganen hanterat frågan.

Magnus Andersson, Ran belyste samråden med skogsbruk och påtalade det arbete som byarna lade ned. Det kostar åtskilligt varje år och var också en press på de som deltog från byarna i samråd med förväntningar från övriga i byn att få gehör för renskötseln.

Anne Walkeapää, Sametinget, och Micael Bredefeldt, Lst BD, har initierat ett klimatarbete med fem samebyar. Detta är en komplex fråga men ett första steg med sårbarhetsanalyser och handlingsplaner för respektive by kommer att presenteras med stöd av SMHI-data som nu finns i RenGIS. Bengt Näsholm visade hur man i RenGIS hittar uppgifter om nederbörd, snö mm för olika scenarior. Rennäringen kommer att påverkas starkt av klimatförändringarna.

Tobias Edman, Rymdstyrelsen beskrev EU-programmet Copernicus och vilka Sentinel satelliter som kan användas för olika markanvändare. Samebyarna har stor nytta av satellitbilder. Han påtalade möjligheten att söka medel för olika innovationsprojekt där satellitbilder utgör ett centralt inslag.

Sven Adler, SLU har tillsammans med tre byar i Härjedalen tagit fram en ny lavkarta med täckningsgrad av lav i fyra klasser. Modellen har fallit väl ut och nu finns möjligheter att skapa en lavkarta för hela renskötselområdet. Förfrågan om detta kommer att gå ut till samebyarna.

Eva Furmark, Olivia Häggqvist och Hans Stöckel från Trafikverket hade med en filmhälsning från regionchef Helena Eriksson där hon påtalade vikten av ett gott samarbete mellan TRV och samebyar. Detta beskrevs ytterligare av Eva och Hans med exempel från väg- och järnvägsprojekt. Ett exempel är den dialog som förts rörande Norrbotnia-banan. Trafikverket håller också på att utbilda sin berörda personal om renskötsel, där Sametinget deltar. Göran Jonsson, Ran tyckte att relationen mellan TRV och samebyn blivit bättre från ett rätt låst läge för några år sedan där förståelsen för renskötsel var undermålig.

I utvärderingen framkommer förslag på teman som deltagarna vill veta mer om. Bland dessa förslag märks önskemål om mer "skogliga" inspel från Holmen, Sveaskog och Fastighetsverket, skogsavverkning, och mer konkreta exempel på hur man kan använda RBP som underlag vid förhandlingar och tvister. Klimatfrågan, rovdjursfrågan och lavkartan är annat som nämns.

Ett gemensamt problem hos många byar är att arbetet med RBP går i vågor och att det kan vara svårt att få fler att engagera sig. Tiden vill inte riktigt räcka till och arbetet i renskogen går före. Samtidigt är det viktigt att renbruksplanen är aktuell. Eftersom det underlättar dialogen och förenklar samråden när man kan visualisera intrången, så lönar det sig. Om man jobbar aktivt med RBP och sprider kunskapen i byn (kanske engagerar ungdomarna mer?) så sker också en kunskapsöverföring från de äldre till de yngre som är ovärderlig.

 

© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2018-10-18

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

MenyRennäring
MenyRennäring
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?