söndag 21 oktober 2018
Illustration av sjukhus ej för samer kontra sjukhus perfekt anpassat för majoritetsbefolkningen
En effektorienterad analys breddar förståelsen för rasistiska mekanismer. Illustration: Emil Juuso efter idé av Tobias Poggats.

Två av tre samer har upplevt rasism

Vaartoe - Centrum för samisk forskning (Umeå Universitet) har gjort en kartläggning om rasism mot samer idag. I rapporten identifieras mekanismer som diskriminerar samer. Samtidigt föreslås en rad åtgärder för att minska skillnaderna i möjligheter mellan samer och svenskar.

En enkätundersökning som gjordes i samband med kartläggningen antyder att mellan 50-70% av samerna blivit utsatta för rasism. Bland renskötare är upplevelsen ännu vanligare. Här följer exempel på hur rasistiska mekanismer kan drabba samer.

Hur kan rasism mot samer yttra sig?

  1. Det kan handlar om rena trakasserier, glåpord, mobbning i skolan, kränkningar och hot om våld på sociala medier. Det händer till och med att renar angrips som ett uttryck för ilska mot samer.
     
  2. Det kan vara brister i samers självbestämmande eller inflytande - att samer inte har tillräcklig makt över saker som påverkar dem. Berättelser från samer antyder exempelvis att samer blir hindrade i tillgången till äldrevård och adekvat utbildning för sina barn. Motståndet mot en konsultations-ordning (2018) för att öka samers inflytande, visar ovilja eller farhågor om samer får "för mycket" att säga till om.
     
  3. Stereotyper och negativa föreställningar om samer (narrativ om samer) påverkar vad människor säger och gör. Under 1800-talet utgick den svenska statens samepolitik från att nomader tillhörde en lägre stående kultur. Under 1900-talets första decennier härskade idén att samerna var en underlägsen ras. Sådana idéer kan än idag påverka bilden av samerna, t ex att man tror att samer är okunniga och mindre vetande.
     
  4. Osynliggörande är en rasistisk mekanism. Samers unika livsvillkor och förutsättningar tas inte på allvar. De behandlas i vissa fall lika som majoriteten, t ex tar den svenska sjukvården sällan hänsyn till de särskilda problem som renskötande samer har. Myndigheter glömmer i många fall helt bort att samer finns och frågar inte efter det samiska perspektivet - utom möjligen precis i sista stund, vilket gör att exempelvis Sametinget får väldigt kort tid på sig att ge respons.
     
  5. Okunskap är en rasistisk mekanism som ger samer sämre förutsättningar hos t ex myndigheter, vårdpersonal och beslutsfattare. Data antyder att samer begränsas i tillgången till en bra sjukvård, till att uttrycka en samisk identitet, och att kunna leva som samer i Sverige. Okunskapen vidmakthålls om ingen får lära sig något om samer och samisk historia i skolan - vilket också är ett osynliggörande av samerna som ett folk i Sverige.
     
  6. Att inte arbeta mot negativ behandling eller diskriminering av samer är att veta om att trakasserier mot samer existerar men välja att inte göra något åt det. Källor i rapporten om rasism mot samer antyder att lärare och personal på skolor, samt chefer på arbetsplatser vetat om att trakasserier och utfrysning av samer pågått men inte gjort något för att stoppa det – med effekten att trakasserierna fått fortgå.
     
  7. Exkludering inom det samiska folket är det då samer exkluderar andra samer som tillhör en annan grupp, eller hindrar dem att uttrycka en samisk identitet. Data pekar på att samer upplever att de blir begränsade i möjligheten att uttrycka sin samiska identitet och att lära sig mer om den samiska kulturen, vilket man ofta vill om man inte vuxit upp i en stark samisk miljö.
     
  8. Poliser som agerar rasdiskriminerande mot samer är en rasistisk mekanism som man ser på andra håll i världen. Det kan även hända i Sverige att poliser inte tar anmälningar från renskötande samer på allvar eftersom samer berättar om hur de inte fått hjälp då renar plågats eller stulits. Djurplågeri mot renar räknas inte som hets mot folkgrupp.
     
  9. Lagar och regler har haft och kan ha negativa effekter på samer som grupp eller på grupperingar bland samer. Några exempel: Nomadskolereformen 1913 och renbeteslagen 1928 skiljde på renskötande och icke-renskötande samer. De som inte hade renar var inte "riktiga" samer enligt svensk lagstiftning. Rennäringslagen var även diskriminerande mot samiska kvinnor. Samer utanför samebyarna blir begränsade från att nyttja land- och vattenresurser på grund av lagar som staten upprättat.
     
  10. Resurser läggs inte på samer - ekonomiska, personal-, eller tidsresurser kommer inte samer till del vilket påverkar deras möjligheter. Samer kan hindras i sin möjlighet till utbildning och möjlighet att använda sitt modersmål. Ett exempel är bristen på modersmålslärare i samiska samtidigt som det inte finns någon lärarutbildning i Sverige där samiska kan väljas i kombination med annat ämne.

"Du kan inte vara same, du har ju inga renar."

10 åtgärdsförslag:

  1. Höj kunskapsnivån i samhället om det samiska folket, deras livsvillkor, kultur och historia och rättigheter som urfolk.  Prioriterade insatsområden är sjukvården, skolan, samiska och icke-samiska beslutsfattare, samt inom utbildningar och litteratur.
  2. Stärk forskningen om det samiska folket, samhället, samt rasistiska mekanismer och dess effekter. Den vetenskapliga kartläggningen visar att det råder en brist på forskning om rasistiska mekanismer och dess effekter på samer.
  3. Inkludera kunskap om rasism mot samer i handlingsplaner för ett praktiskt antirasistiskt arbete på skolor, organisationer, företag och myndigheter.
  4. Utveckla antirasistiska strategier som är relevanta för samer, och stärk möjligheten att övervaka och anmäla rasistiska attityder och beteenden. De kanaler som finns verkar inte fungera.
  5. Stärk samiskt inflytande och självbestämmande. Gör det möjligt för samer att få inflytande över hur vård, skola, omsorg och annan grundläggande samhällsservice utformas för dem. Stärk rennäringens inflytande över hur samebyarnas marker får användas. 
  6. Genomför antirasistiska granskningar av organisationer och myndigheter. Myndigheter som arbetar med samer eller samiska frågor ska återkommande granskas för att se om de utsätter samer för direkt eller indirekt rasism.
  7. Genomför återkommande undersökningar på samhällsnivå som undersöker hur samer påverkas av rasism och diskriminering, samt hur detta kan motverkas. Då större undersökningar görs på samhällsnivå kan information om rasism och diskriminering finnas med, samt frågor om hur rasism och diskriminering påverkar samer.
  8. Stärk samiska organisationers inkluderande arbete mot olika grupper inom det samiska folket.
  9. Stärk möjligheten att skapa en mångfald av berättelser och narrativ om samer och det samiska samhället. Utveckla kanaler för publicering som Public service och samiska tidskrifter. Stärk samisk kulturproduktion.
  10. Genomför insatser för att stärka resiliensen hos samer. Stärk samers möjligheter att ta del av sin kultur, sin historia och sitt språk, för stärkt samisk identitet och därmed motståndskraft mot rasism.
© Sametinget 2018
Uppdaterad: 2018-10-18

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenySametinget
MenySametinget
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?