tisdag 19 mars 2024
renar

Sveriges nya rovdjurspolitik blev ett fiasko

Sveriges nya rovdjurspolitik har inte lett till att rennäringens förluster minskat. I vissa områden dödas 30-40 procent av renhjorden av rovdjur, skriver Sametingets styrelse i en debattartikel på SVT Opinion, med anledning av Uppdrag gransknings reportage om rovdjur.

Riksdagen beslutade för snart fem år sedan att en sameby inte ska behöva tåla att rovdjur dödar mer än högst 10 procent av renhjorden per år.

Regeringens förslag utgick ifrån Sametingets och Naturvårdsverkets gemensamma arbete om hur rovdjuren ska förvaltas och att rennäringen inte ska bli alltför mycket lidande. Det var ett beslut som gav renskötarna hopp.

Idag känner vi oss lurade.

Den så kallade toleransnivån är långt ifrån en verklighet.

Uppdrag gransknings reportage visar att resultatet av Sveriges nya rovdjurspolitik inte lett till att rennäringens förluster minskat. I vissa områden dödas 30-40 procent av renhjorden av rovdjur.

Trots att åtskillig tid lagts ner av samebyarna och länsstyrelserna för att ta fram välgrundade beslutsunderlag för skyddsjakt, godtas de inte av överprövande instanser.

Hänvisningar till gynnsam bevarandestatus samt orimliga beviskrav har till följd att planerna och besluten blir verkningslösa. Detta kommer tyvärr att gälla så länge Naturvårdsverket och domstolarna tolkar lagstiftningen som de gör och regeringen inte ändrar rovdjursförordningarna som Sametinget begärt.

Det kan inte vara meningen att privatpersoner ska bekosta Sveriges rovdjurspolitik ur egen ficka.

Det finns cirka 4 700 renägare i Sverige och drygt 1 000 renskötare som dagligen lever med rovdjurs-problematiken. Det renskötarna länge sagt, bekräftar forskarna. En renhjord som inte reproduceras med nya kalvar, dör så småningom ut, den ”kollapsar”.

Vi behöver en fungerande rovdjursförvaltning som tar hänsyn till målsättningen att uppnå en ekonomiskt, ekologiskt, kulturellt och socialt hållbar rennäring, utan att gynnsam bevarandestatus för de stora rovdjuren hotas.

Rennäringens företrädare har att acceptera förekomst av rovdjur i renskötselområden liksom naturvårdens företrädare måste acceptera en reglering av rovdjursstammarna.

Därför har Sametinget, samebyarna, Naturvårdsverket och länsstyrelserna arbetat med att utveckla ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur. Inom ramen för det arbetet ingår även beslut om skyddsjakt som en åtgärd.

Nuvarande rovdjursförvaltning fungerar inte som det var tänkt. Regelverket saknar de mekanismer som krävs för att uppnå balans mellan olika intressen. Det ger endast ett skydd för bevarandet av rovdjuren.

Det räckte inte med ett riksdagsbeslut för att skydda rennäringen och samisk kultur.

Sametinget har begärt att toleransnivån och förvaltningsverktyget införs i gällande rovdjursförordningar. Ändringarna är absolut nödvändiga för att säkerställa en hållbar renskötsel i förhållande till bevarandet av stora rovdjur.

Vi kräver motsvarande skydd för rennäringen som finns för rovdjuren och förväntar oss att samtliga ansvariga myndigheter, inklusive Naturvårdsverket, ställer sig bakom detta.
 

© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2018-10-19

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?