onsdag 19 september 2018
Per-Olof Nutti
Per-Olof Nutti. Foto: Marie Enoksson.

Sverige har för låga ambitioner för de samiska språken

Sametinget upprepar i sitt remissvar över slutbetänkandet Nästa steg? Del 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitik att Sverige måste respektera samerna som urfolk och att en samisk språklag är nödvändig om Sverige ska leva upp till sina åtaganden.

2016 fick en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk (minoritetslagen) och en sammanhållen analys av minoritetspolitiken. Utredaren skulle därefter föreslå åtgärder för att  säkra efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter.

Utredningen redovisade delbetänkandet Nästa steg? Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) i juni 2017. I samband med detta förlängdes utredningens uppdrag till mitten av november 2017. Utredningen fick då ett nytt uppdrag som rörde finlandssvenskarnas ställning, samt två andra övergripande frågor:

  1. Frågan om Sverige bör utöka sina nuvarande åtaganden enligt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (språkstadgan).
  2. Frågan om behovet av åtgärder för att förbättra kvalitativa data om de nationella minoriteterna.

Därutöver behandlas i slutbetänkandet Nästa steg? Del 2. Förslag för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:88) ett antal frågor som tillkommit under den fortsatta utredningstiden.

Sametinget skriver i sitt remissvar över slutbetänkandet att det är anmärkningsvärt att Sverige lagt sig på en lägre nivå än vad man kan förvänta sig av en stat som säger sig värna om mänskliga rättigheter. Både Finland och Norge har högre ambitioner. Sametinget efterlyser ett ställningstagande och ett strategiskt språkarbete från Sveriges regering angående de samiska språken.

För att säkerställa samers språkliga rättigheter är det viktigt att svensk lagstiftning harmoniserar med de internationella överenskommelser Sverige har antagit. Sametinget har vid flertal tillfällen uppmärksammat regeringen på att det finns otydligheter och/eller svagheter i lagformuleringar som kan försvåra användandet av samiska och det samiska språkarbetet. En samisk språklag som säkerställer samernas språkliga rättigheter är nödvändig.

Dagens utbildningsstrukturer måste förändras för att vända språkbytesprocessen och för att fler barn ska tala samiska som sitt förstaspråk. Sametinget delar utredningens bedömning att förskola, grund-och gymnasieskola, yrkesutbildning, universitetsutbildning, annan högre utbildning och vuxen- och vidareutbildning ska utökas till högsta nivån i förhållande till samiska. Ett första steg på vägen är att införa undervisning med utgångspunkt i språkbads- och språkbevarandemodeller på samiska förskolor, sameskolor och i integrerad samisk undervisning. Fler åtgärder som krävs för att vända språkbytesprocessen finns beskrivna i Sametingets språkpolitiska handlingsprogram.  

Samer borde kunna använda sig av de samiska språken i kontakt med statliga myndigheter, kommuner och landsting samt ta del av samhällsservice i och på de samiska språken oavsett bostadsort i Sverige. För att åtnjuta sina språkliga rättigheter enligt Europarådets konventioner måste service på samiska aktivt erbjudas av samhället och av allmänheten. I dag ställs samer inför ett val; antingen få hjälp med sina frågor på svenska, eller vänta (i många fall flera dagar) på tolk för att få service på samiska.

Avslutningsvis poängterar Sametinget att samerna ska omtalas som ett urfolk, inte som en nationell minoritet och att de samiska språken ska räknas som urfolksspråk i Sverige. När det gäller politik som omfattar urfolket samerna, de samiska språken och olika civilrättsliga rättigheter används för närvarande ett antal begrepp så som samepolitik, urfolkspolitik och minoritetspolitik. De samiska frågorna behandlas i olika departement och ett helhetsbegrepp saknas. Sametinget efterlyser ett samlat grepp som respekterar samernas urfolksstatus utifrån Europarådets ramkonvention, Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, Barnkonventionen samt FN:s deklaration om urfolkens rättigheter.

© Sametinget 2018
Uppdaterad: 2018-03-09

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?