torsdag 28 mars 2024

Goda råd till dig som utfodrar ren

När många renar utfodras ökar risken för att renar drabbas av näringsbrist, blir sjuka och kanske dör. Här kommer viktig information och goda råd från Gård & Djurhälsan till dig som utfodrar.

Långsam tillvänjning till foder

Renarna ska om möjligt vänjas långsamt vid fodret. Det bästa är att börja utfodra med små mängder på fritt bete och då lägga ut fodret i strängar på marken (så att alla renar verkligen kommer åt att äta). Starta med 1-2 hekto per ren och dag och öka gradvis under ett par veckors tid. Börja utfodringen innan renen har gått ner sig för mycket i kondition. En svältande ren som plötsligt får stora mängder foder har dåliga förutsättningar att klara omställningen. Det tar minst tre veckor för mikroberna i våmmen att anpassa sig. Välj inte ett för kraftigt foder om du ska börja fodra sent. Om det samtidigt blir mycket kallt är risken för hälsoproblem och dödlighet stor.

Får man problem i form av skvalpmage, blöt buk eller kraftig diarré är den första åtgärden alltid att ta bort foder och erbjuda renlav eller hänglav och därefter kontakta veterinär eller annan rådgivare.

Skvalpmage (våmacidos)

Skvalpmage undviker man bäst genom långsam tillvänjning och att inte utsätta renen för tvära foderbyten. Begränsa mängden pellets i början, men se ändå till att alla renar verkligen äter pellets (så att våmmen har chans att anpassa sig). Risken för skvalpmage minskar betydligt om renen betar eller äter ett bra ensilage samtidigt som den får pellets. Detta stimulerar både idissling och salivproduktion. Saliven är basisk och buffrar så att våminnehållet inte blir för surt. Ge natriumbikarbonat eller bakpulver för att buffra våminnehållet. Eventuellt måste man först tömma våmmen på vätska. Om renen hunnit bli dålig av våmacidos är prognosen ofta dålig. Intensivvård krävs om man vill försöka rädda renen.

Blöt buk

Så kallad blöt buk är ett fenomen som inte är känt hos något annat djurslag. Renarna blir blöta i armhålor, ljumskar, på bukens undersida och ibland ner längst benen. Orsaken är okänd, men det finns misstankar att mögelgifter i foder har betydelse för sjukdomens uppkomst. Mögelgifter kan bildas i foder som förvaras fuktigt och varmt. Renar som drabbas har ofta god aptit. Karaktäristiskt är att renen ”rullar” ihop sig för att hålla värmen. Djuren har inte feber och är blöta även om man håller dem på torrt underlag. Behandlingen består av omedelbart foderbyte och skydd mot kyla. Se till att helt avlägsna misstänkt dåligt foder. Om renen inte visar tecken på förbättring inom några dagar, kontakta veterinär. Överlevnaden varierar.

Tänk på detta:

  • Vid utfodring med pellets behöver renen mycket vatten (uppvärmda vattenkrubbor eller kallkällbäck). Den kan äta snö, om den är ren, men rinnande vatten är bäst.
  • Inte fler än 500 renar per hägn. Riktmärke för utfodring längre tid än en månad: 10-25 renar per hektar.
  • Minska mängden pellets vid lindrig diarré. Ge renlav.
  • Vid riklig diarré isolera renen, ge vätskeersättning, energibalans och gärna renlav.
  • Vid riklig, blodig diarré, isolera renen och kontakta veterinär. Ge renlav, vätskeersättning, energibalans samt aktivt kol (i pastaform).

Ensilage

Ensilage är viktigt för renen både för dess innehåll, men även att den ger sysselsättning och framförallt för att den stimulerar idisslingen som i sin tur motverkar skvalpmage. Saliven som bildas när renen idisslar är basisk och neutraliserar då en våm som håller på att bli för sur. Ett dåligt ensilage är dock dåligt på alla sätt och kan orsaka renen skvalpmage, blöt buk, svält och foderinpackningar i blad- och löpmage. Ett bra ensilage är torrt så det inte fryser, dock inte så torrt att det dammar. Det ska helst vara skördat tidigt så gräset inte hunnit gå i fröställning, dvs ensilaget ska innehålla mycket blad, inte hårda gräspinnar som är för cellulosarikt och som renen därför inte kan bryta ner. Ett ensilage för renar ska skördas 3-4 veckor innan man skördar ensilage för nötkreatur.

Ensilaget till vänster är tidigt skördat och passar renen. Ensilaget till höger är för sent skördat och innehåller för mycket cellulosa.

Ett ensilage som luktar illa kan innehålla mögel som kan ge blöt buk. Ett ensilage med ”pinnigt” gräs kan ge förstoppning i magarna. Dessutom blir magarna fulla av mat som renen inte kan bryta ner, vilket gör att renen svälter trots att den har massor av mat i magarna. Om ensilaget är för blött så fryser det och renen gör av med en massa energi för att försöka få det i sig, dessutom kan detta innebära att den sliter på sina tänder. Kom också ihåg att plast och snören måste vara borta från ensilaget när det serveras till renen. Plast och snören kan orsaka renens död om det kommer ner i magarna.

Renens behov av mineraler

Till våra övriga idisslare inom animalieproduktionen så finns det stor kunskap om behovet av mineraler och vitaminer. Det finns även ett stort utbud på marknaden med olika tillskott. När det gäller renens behov har vi tyvärr mindre kunskaper och det finns inget framtaget sortiment att välja bland. Däremot råder det ingen tvekan om att mineraler och vitaminer är viktiga även för renar. Särskilt viktigt är det om renarna är i dålig kondition. Har renen brist på mineraler och vitaminer så har den också mycket svårare att ta till sig det foder vi erbjuder och renen kan då fortsätta att tappa i vikt trots att den utfodras. Ett tecken på att renen har mineralbrist är att den gnager på buskar och träd.

Vad kan vi då göra när det inte finns några framtagna mineralblandningar för ren? Det finns mineralbaljor för får och get att köpa på Granngården. De med orange färg på baljorna innehåller koppar och de gröna innehåller inte koppar. Vi har ingen kunskap i om renen är känslig för koppar, varför det är oklart om man ska välja med eller utan koppar. Båda har fungerat hos olika renägare. En nackdel med baljorna är att de kan sprida ev smitta om alla djur går och slickar på samma ställe. För att minska smittrisken kan man använda granulat som också går att köpa på Granngården: Fårfor Effekt från Lantmännen med eller utan koppar. Dessa finns att köpa i 10 kiloshinkar och granulatet strös på fodret enligt doseringen för får.

B-vitamin

Har man riktigt dåliga djur, kan det vara viktigt att tillföra extra B vitamin. Enklaste sättet att göra detta är genom att strö på Protect foderjäst (Lantmännen) som finns att köpa i 7 kiloshinkar på Granngården. Denna foderjäst innehåller även många andra bra saker för våmmen och tarmarna. Den är bra vid foderbetingad diarré. Har djuren fått dåligt allmäntillstånd så behöver man tillkalla veterinär och då kan man bl a spruta dem med B-vitaminer.

God hygien

Se till att hålla en god hygien kring foderplatser. Det bästa är alltid om man kan tillskottsutfodra på naturbetet. Platta till snön med skoter och strö därefter ut foder i strängar, nya platser varje dag. Det förutsätter dock att man har lämpliga marker och övriga förutsättningar för detta. Att fodra med krubbor innebär alltid en risk för att smitta överförs från en smittad ren till annan. Det viktigaste är att ha många krubbor, minst en krubba per 10 renar. När du gör rent krubborna får inte foderresterna hamna på marken, då renarna kan gå och plocka bland detta och få i sig bakterier från avföringen. Ta istället med foderspillet ut från hägnet.

Upptäck smitta och obducera döda renar

Upptäck en eventuell smitta i tid - framförallt ögoninfektioner och olika smittor i munnen. En ren som är geggig eller blöt i mungipan eller på kinden ska omgående dras ut från de andra och undersökas innan en veterinär kontaktas. Ta alltid en bild på det du ser, då detta underlättar dialogen med veterinären. Detsamma gäller för ögoninfektioner och andra problem. Om renar dör, ska dessa inte dras ut i skogen utan att först ha blivit undersökta. Det första du gör är att titta dem i munnen, på tungan, läpparna, gommen och insidan av kinderna. Många av renens smittsamma problem sitter i munnen, framför allt nekrobacillos och munvårtsjuka som orsakas av ett virus. Lär dig att obducera dina rena och ta kort på organen. Det bästa är om du kan få renen obducerad av en veterinär. Kom ihåg att skydda renen från korpar och andra rovdjur. Det bästa är om renen kan öppnas innan den frusit. Det tar ca 3 dagar att tina en ren i rumstemperatur.

Att undersöka innan du pratar med veterinär:

  • Antalet djur med sjukdom (bara kalvar? även vuxna?)
  • Allmäntillstånd (slö eller hängig, går renen för sig själv?) Om möjligt, ta renens temperatur
  • Idisslar renen?
  • Vill den äta?
  • Bedöm hull på en skala från 0 till 5 (0=utmärglad, 5=fet)
  • Diarré (konsistens och färg?)
  • Hosta (hur frekvent?)
  • Nos- eller munflöde (utseende t ex tjockt och gulgrönt)
  • Kladdiga ögon (ena ögat eller båda, utseende på ev sekret)
  • Krum rygg (tecken på obehag och smärta?)

Denna information kommer från Gård & Djurhälsan, djurhälsoveterinär Ulrika Kockum Rockström

© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2019-11-12

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyRennäring
MenyRennäring
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?