fredag 20 april 2018
Möte om konsultationsordning
Möte om konsultationsordning i Kiruna. Foto: Marie Enoksson.

Spretiga remissvar om konsultationsordning

Ca 100 remissvar har inkommit till kulturdepartementet rörande förslaget till konsultationsordning. Av dessa har 23 varit för, 16 emot och 13 har avstått från att lämna synpunkter. De övriga remissvaren har lämnat synpunkter av olika slag. Just nu går departementet igenom alla remissvar och väger ihop dem.

Företrädare för Sametinget och samiska organisationer har i ett möte med tjänstemän från kulturdepartementet i december 2017 fått en övergripande bild över vad som framkommit i remissvaren till konsultationsordning. Kort sagt en brokig bild. Till nästan vartenda förslag finns hela skalan av synpunkter från att förslaget går alldeles för långt och är för genomgripande, till att det inte alls går tillräckligt långt och är bristfälligt.

23 remissinstanser är positiva till själva införandet av en särskild konsultationsordning. Sveriges kommuner och landsting (SKL) anser dock att frågan är bristfälligt utredd för deras del och vill lyfta ut kommunerna så att en konsultationsordning bara bör gälla andra myndigheter och staten. Vattenfall och LRF är två av 16 remissinstanser som avstyrker ett införande för att de tycker förslaget går för långt.

Viktiga juridiska synpunkter som framkommer i remissvaren måste begrundas närmare. Även begreppssystematiken måste gås igenom. Remissinstanser påpekar rätteligen att somliga begrepp inte är enhetligt använda. Begreppen "samråd" och "konsultation" diskuteras - vad är det för skillnad om det är någon skillnad? Innebörden av fraser som "bagatellartade frågor", "frågor av särskild betydelse", "skälig tid" och "god anda" behöver förklaras.

Sametinget, samebyar och samiska organisationer anser att det är otydligt vem som omfattas av konsultationsordningen. Samebyarna anser inte att Sametinget kan företräda dem eftersom samebyarna är bärare av både allmänna och enskilda intressen. En annan oro gäller hur samråd praktiskt ska genomföras med samebyar och sameföreningar.

Ett av förslagen i konsultationsordningen handlar om undantag, när konsultationer av olika skäl inte hinner genomföras. Även här spretar remissvaren. En del tycker att det behövs fler undantag, andra tycker att undantagen är för omfattande.

Några myndigheter känner oro om Sametinget ska bestämma formen för konsultationen och tänker sig att det finns en risk för försvårande omständigheter tids- och platsmässigt och att handläggningstiderna ökar.

En brist som framförts från flera håll och som Sametinget anser är mycket viktig, är frågan om intitivrätt. I det liggande förslaget har inte samer rätt att initiera en konsultation. Departementssekreterare Ida Åhrén kunde bara bekräfta att det är en fråga man arbetar med.

När en ny lag skapas kan det i propositionstexten stå att lagen ska utvärderas eller revideras efter ett visst antal år. Det är alltid saker som händer som man inte räknade med eller tänkte på då lagen skrevs. Då går man tillbaka och ser om det egentliga syftet med lagen uppfyllts. Det ska vara tydligt i förarbetena hur man tänkte och vad man ville, påpekade Åhrén.

- Syftet med konsultationsordningen är att stärka det samiska självbestämmandet, betonade Felix König, politisk sakkunnig hos kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

- Den här regeringen är fast besluten att ta steg mot ett ökat samiskt självbestämmande.  Sverige som land skiljer ut sig när det gäller urfolkens ställning och regeringen vill komma så långt den bara kan under denna mandatperiod, förklarade König.

Nu vägs remisssvaren samman och processen fortsätter. Om det går att komma fram till ett genomarbetat förslag som Sametinget kan acceptera är tanken att propositionen ska gå vidare till riksdagen i början av april efter att lagrådet behandlat den. En riksdagsbehandling hade kunnat äga rum på senvåren innan riksdagen stänger i juni. Till hösten väntar ett riksdagsval.

© Sametinget 2018
Uppdaterad: 2018-01-10

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyPolitik
MenyPolitik
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?