torsdag 28 mars 2024
utmattad ren
En svag och utmattad ren som tagits om hand av sin ägare och får extra omsorg. Foto: Hans Inga.

Is och hård snö orsakar problem för renar

Betesförhållandena för renarna är dåliga på grund av det extrema vintervädret.  38 samebyar har ansökt om stöd från Sametinget säsongen 2017/2018 för att kunna stödutfodra sina renar. Sametinget ansöker därför om ytterligare 10 miljoner för att kunna utbetala stödet, som är på 50 procent av kostnaderna.

Det är Sametingets ansvar att betala ut katastrofskadeskydd. Enligt 35 a § Rennäringsförordningen (1993:384) kan bidrag i mån av tillgång av medel lämnas till sameby för att till viss del täcka sådana kostnader för utfodring som uppstått på grund av synnerligen svåra betesförhållanden för att förhindra omfattande död av renar.  Med synnerligen svåra betesförhållanden menas att lavtäcket är isbelagt (låst) så att renarna omöjligt kan gräva efter föda. Sametinget har en föreskrift (STFS 2016:1) som reglerar under vilka omständigheter bidrag kan lämnas.

Betessyn betyder att Sametinget beger sig ut till betesmarkerna i de olika samebyarna för att kontrollera hur situationen ser ut. Om renarna slutar gräva i snön och börjar vandra omkring för att leta efter mat, betyder det att marken är isbelagd och de kommer inte åt den lav som finns under snötäcket. En annan anledning kan vara att det är så mycket snö att renarna inte längre känner lukten av lav eller att de är utmattade och inte orkar gräva.

Under många år har Sametinget haft möjlighet att betala ut så kallat katastrofskadeskydd, vid händelse av låst renbete. Men det blir allt vanligare att renlaven ligger oåtkomlig för renarna på grund av isbeläggning närmast marken. Sametingets rennäringsnämnd vill nu ändra på begreppet "katastrofskadeskydd". En katastrof är en effekt av viss händelse. Det kan inte vara katastrof varje år. Låst bete eller stora snömängder är snarare en konsekvens av klimatförändringarna. Eftersom markexploateringar  minskar betesmarkerna, minskar därmed möjligheterna till flexibilitet. 

- Det är renskötarnas ansvar att renen ska må bra. Traditionell sett har hänglavsskogar fungerat som reservbete när markbetet varit låst. Men när dessa minskar eller försvinner bland annat på grund av skogsbruk, är utfodring den enda utvägen. Annars svälter renarna, förklarar Marita Stinnerbom, rennäringsnämndens ordförande.

© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2018-05-30

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyRennäring
MenyRennäring
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?