onsdag 24 januari 2018
utmattad ren
En svag och utmattad ren som tagits om hand av sin ägare och får extra omsorg. Foto: Hans Inga.

Många samebyar har ansökt om stöd till utfordring

Betesförhållandena i Norrbotten är dåliga.  15 samebyar hade redan i december ansökt om stöd från Sametinget för att kunna stödutfodra sina renar. Fram till den 19 januari 2018 har sammanlagt 26 ansökningar kommit in, varav 22 i Norrbottens län och fyra i Västerbottens län.

- Det är ovanligt många ansökningar så här tidigt på vintern, säger Kristina Hotti som handlägger ansökningarna och som är ute i markerna på betessyn.

Det är Sametingets ansvar att betala ut katastrofskadeskydd. Enligt 35 a § Rennäringsförordningen (1993:384) kan bidrag i mån av tillgång av medel lämnas till sameby för att till viss del täcka sådana kostnader för utfodring som uppstått på grund av synnerligen svåra betesförhållanden för att förhindra omfattande död av renar.  Med synnerligen svåra betesförhållanden menas att lavtäcket är isbelagt (låst) så att renarna omöjligt kan gräva efter föda. Sametinget har en föreskrift (STFS 2016:1) som reglerar under vilka omständigheter bidrag kan lämnas.

Betessyn betyder att Sametinget beger sig ut till betesmarkerna i de olika samebyarna för att kontrollera hur situationen ser ut. Om renarna slutar gräva i snön och börjar vandra omkring för att leta efter mat, betyder det att marken är isbelagd och de kommer inte åt den lav som finns under snötäcket. En annan anledning kan vara att det är så mycket snö att renarna inte längre känner lukten av lav eller att de är utmattade och inte orkar gräva.

-Jag är orolig för situationen i vinter, säger Kristina Hotti. Att så här många ansökningar redan kommit in bådar inte gott. Och särskilt illa verkar det vara i Norrbottens län. Fyra ansökningar har kommit in från Västerbotten men hittills inga från Jämtland, säger hon.

Sametingets rennäringsnämnd vill ändra på begreppet "katastrofskadeskydd". En katastrof är en effekt av viss händelse. Låst bete eller stora snömängder är en konsekvens av klimatförändringar. Markexploateringar  minskar betesmarkerna och därmed möjligheterna till flexibilitet. 

- Det är renskötarnas ansvar att renen ska må bra. Traditionell sett har hänglavsskogar fungerat som reservbete när markbetet varit låst. Men när dessa minskar eller försvinner bland annat på grund av skogsbruk, är utfodring den enda utvägen. Annars svälter renarna, förklarar Marita Stinnerbom, rennäringsnämndens ordförande.

Kontakt:

Kristina Hotti, admin. handläggare
tel. 072-225 05 22

Marita Stinnerbom, ordförande i rennäringsnämnden
tel. 070-399 98 06

© Sametinget 2018
Uppdaterad: 2018-01-19

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyRennäring
MenyRennäring
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?