Is och hård snö orsakar problem för renar
Betesförhållandena för renarna är dåliga på grund av det extrema vintervädret. 38 samebyar har ansökt om stöd från Sametinget säsongen 2017/2018 för att kunna stödutfodra sina renar. Sametinget ansöker därför om ytterligare 10 miljoner för att kunna utbetala stödet, som är på 50 procent av kostnaderna.
Det är Sametingets ansvar att betala ut katastrofskadeskydd. Enligt 35 a § Rennäringsförordningen (1993:384) kan bidrag i mån av tillgång av medel lämnas till sameby för att till viss del täcka sådana kostnader för utfodring som uppstått på grund av synnerligen svåra betesförhållanden för att förhindra omfattande död av renar. Med synnerligen svåra betesförhållanden menas att lavtäcket är isbelagt (låst) så att renarna omöjligt kan gräva efter föda. Sametinget har en föreskrift (STFS 2016:1) som reglerar under vilka omständigheter bidrag kan lämnas.
Betessyn betyder att Sametinget beger sig ut till betesmarkerna i de olika samebyarna för att kontrollera hur situationen ser ut. Om renarna slutar gräva i snön och börjar vandra omkring för att leta efter mat, betyder det att marken är isbelagd och de kommer inte åt den lav som finns under snötäcket. En annan anledning kan vara att det är så mycket snö att renarna inte längre känner lukten av lav eller att de är utmattade och inte orkar gräva.
Under många år har Sametinget haft möjlighet att betala ut så kallat katastrofskadeskydd, vid händelse av låst renbete. Men det blir allt vanligare att renlaven ligger oåtkomlig för renarna på grund av isbeläggning närmast marken. Sametingets rennäringsnämnd vill nu ändra på begreppet "katastrofskadeskydd". En katastrof är en effekt av viss händelse. Det kan inte vara katastrof varje år. Låst bete eller stora snömängder är snarare en konsekvens av klimatförändringarna. Eftersom markexploateringar minskar betesmarkerna, minskar därmed möjligheterna till flexibilitet.
- Det är renskötarnas ansvar att renen ska må bra. Traditionell sett har hänglavsskogar fungerat som reservbete när markbetet varit låst. Men när dessa minskar eller försvinner bland annat på grund av skogsbruk, är utfodring den enda utvägen. Annars svälter renarna, förklarar Marita Stinnerbom, rennäringsnämndens ordförande.