söndag 21 oktober 2018

Nyårstal av Paulus Kuoljok

Sametingets ordförande Paulus Kuoljok ser tillbaka på de största händelserna 2017 och blickar framåt mot nya utmaningar under kommande år. Under videon finns talet i skrift.

 

Ett nytt år står för dörren och en tillbakablick på det gångna året måste naturligtvis börja med det mest fantastiska jag någonsin upplevt - Tråante! 100-års-firandet av det första samiska landsmötet och hyllningen av en av förgrundsfigurerna, Elsa Laula Renberg, utspelade sig i februari i Trondheim på den norska sidan av södra Sápmi. En händelse av sådan storslagenhet kan sällan om någonsin ha upplevts av oss samer. Hela stadens kärnområde var smyckat för det åtta årstidernas folk och vart man än gick, både morgon och kväll, så syntes koltklädda gestalter längs stadens gator. Okända människor hälsade oss leende med glada tillrop och jag har aldrig någonsin upplevt en sådan folkfest. Vi samer var i majoritet och fick breda ut oss och ta plats!

2017 var året för ett nytt sametingsval, det sjunde i ordningen. En ny arena hade uppenbarat sig för oss samepolitiker, de sociala medierna.  Partiernas närvaro på sociala medier kom att spela en stor roll i valkampen. Plötsligt tävlades det om vem som hade lagt upp den vackraste bilden, den mest träffande hashtaggen eller det mest uppseendeväckande videoklippet. Om detta spelade någon roll för valresultatet är upp till andra att värdera, men fakta är att valdeltagandet ökade och intresset var stort då valresultatet presenterades vid valvakan i Luleå.

Då tog nästa steg i processen vid, regeringsbildandet. En komplikation var att valet resulterat i fyra en-mandatspartier. Först kvällen innan öppnandet av mandatperiodens första plenum blev partierna överens om en ny politisk ledning och den nye styrelseordföranden Per-Olof Nutti tog plats vid styrelsebordet.

Detta första plenum blev också en stor vändpunkt för mig som politiker då jag valdes till Sametingets ordförande, ett otroligt hedersamt uppdrag - men också någonting helt annorlunda än jag någonsin gjort tidigare. Från att ha varit en glad debattör så skulle jag nu försöka leda och underlätta för de övriga 30 ledamöterna i Sametinget att debattera och fatta beslut. Jag har under mitt första halvår som sametingsordförande fått kliva in i en helt ny roll och fått träffa människor som jag aldrig någonsin annars skulle ha träffat.

Mitt första representationsuppdrag som Sametingets ordförande var att delta vid riksmötets öppnande. För första gången jag var själv utan vägledning av mina kollegor eller kanslipersonal. Jag ska erkänna att det var en aning nervöst att kliva in i en obekant miljö, men efter att den första oron lagt sig kändes det som en stor ynnest att få möjlighet att representera Sametinget. Vid ett annat tillfälle fick jag äran att ta emot ledamöter från Nya Zeelands parlament. En av dem, maoriern Peeni Henare, blev strax efteråt utsedd till minister i den nybildade regeringen.

Nu stundar alltså ett nytt år och många stora samepolitiska frågor hänger i luften. Närmast i tiden är hovrättens dom i Girjasmålet som ska avkunnas den 23 januari. På vår nationaldag den 6 februari firar vi på svenska sidan av Sápmi 100-årsjubileet av det första samiska landsmötet på svensk sida av Sápmi. Detta gör vi i Staare och Sametingets plenum kommer naturligtvis att hållas där i samband med jubileumsveckan. Andra frågor som är av stor dignitet för oss är processen med Nordisk samekonvention som kan vara vår generations viktigaste fråga, omtaget som görs kring den svensk-norska renskötselkonventionen, och förslaget till konsultationsordning som kulturdepartementet presenterat och där remissvaren nu bearbetas.

2018 ser ut att bli ett händelserikt år. Jag hoppas på kloka beslut som stärker och flyttar fram våra positioner. Vårt språk, vår kultur och vår relation till naturen har format oss genom århundraden och det är vår uppgift som förvaltare av detta arv att se till att även kommande generationer samer kan dricka vattnet utan att förorena det, plocka hjortronen utan att förstöra myren, fiska så att sjön även nästa år kan ge samma fångst och att under midnattssolen höra renkalvarnas råmanden som förkunnar att naturen återgäldat vår omsorg.

Sámedigge sávvá didjij Buorre Ådå Jagev!

 

Paulus Kuoljok

Sámedikke Åvddåulmusj/ Sametingets ordförande

© Sametinget 2018
Uppdaterad: 2018-01-05

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?