Ministrar bjuder in till möte om god ortnamnssed
God ortnamnssed kan stödja både samepolitiken och minoritetspolitiken. Därför bjuder bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson och kultur- och demokratiminister Alica Bah Kuhnke in Sametinget, Institutet för Språk och folkminnen och Lantmäteriet till ett gemensamt möte.
Det finns utmaningar på området och bland annat behöver följande frågeställningar diskuteras:
- Finns det något som gör beredningen av ortnamn utmanande?
- Hur kan myndigheterna arbeta för att överbrygga dessa utmaningar?
- Hur kan god ortnamnssed säkerställa att behoven inom same- och minoritetspolitiken tillgodoses?
Mötet äger rum den 22 februari 2018 kl. 13-14.
Sametinget har idag inget formellt uppdrag att arbeta med samiska ortnamn. Många tar detta för givet och vänder sig till oss med frågor och synpunkter. Språkkonsulenterna har genom åren gett råd om rättstavning av samiska ortnamn och kontaktat Lantmäteriet angående felstavningar, ålderdomlig ortografi samt att samiska ortnamn inte är tillräckligt synliga i söktjänsten "Kartsök och ortnamn" på Lantmäteriets hemsida.
Ortnamn engagerar många människor. I norra Sverige har många platser, sjöar och berg samiska namn med försvenskad stavning. Om ändringar i stavning sker, höjs ibland röster att ha kvar "de svenska namnen" vilket kan låta lustigt eftersom namnen aldrig varit svenska.
Det som ofta ställer till problem är de nordsamiska bokstäverna š, č och ž. De ser svåra ut, men är egentligen bara egna bokstäver för sje-, tje- och dje-ljuden. đ är ett tonande läspljud och ŧ ett tonlöst läspljud. Det går att lära sig om man vill!
Platserna har ofta fått namn efter karaktäristiska egenskaper och orden beskriver helt enkelt hur platsen ser ut. Ta Kebnekaise som exempel: Giebme betyder kittel och gáisi betyder hög och spetsig fjälltopp. På grund av ett missförstånd fick Sveriges högsta berg detta namn, men det är egentligen ett annat berg (Duolbagorni) som ser ut som en kittel.
Ortnamn och platsnamn bär på kulturhistoriska värden och vittnar om människorna som levt i området under lång tid. De är viktiga för oss som lever idag. Det har både språklig, symbolisk och känslomässig betydelse att minoritetsspråken i våra områden synliggörs på våra ortnamnsskyltar!
