torsdag 28 mars 2024
Språklektion

Giellavijor Svierigin

Sámegiella – gájkka varietehta – le ájtedum giella gå guhka ájgev 1900-lågon la  maŋásbiejadum. Rievddadit giellamålssomprosessav rávkká stuorra dagojt goappátjagá stáhtas ja aktugattjas.

Giellamålssomprosässa
Moatten guovlon Sámen la giellamålssom mij la stuorrát åvddånam. Svieriga ieneplåhkogiella l mierrediddje. Sámegiella vuojnnet la giella mav hejman ságas. Ienemus vuorrasap sáme älla goassak jali nievresláhkáj oahppam låhkåt jali tjállet ietjasa iednegiellaj skåvlån.

Vádálasj vijor
Sámegiela vijor árvustaláduvvá vádálattjan. Giellamålssomprosässa guosská moatte vidjurij. Gájkka negatijvalasj dajvak åvddånimes sáme årromguovlojn gitta ienep persåvnålasj ájádusájda ” jus ájtu leni gielav máhttet”.

Buorre ålgop bájnatjibme
Rijkajgasskasasj siebrre (Europaráde, AN j.v.å) bájnasj svieriga sámepolitijkav. Konvensjåvnå ja deklarasjåvnå majt Svierik la vuollájtjállam suoddjiji rijkalasj unneplågogielajt ja kultuvralasj iesjrádálasjvuodav – riektáj ietjas kultuvrraj, giellaj ja iesjmierredibmáj ietjasa ássjijn. Europaráde konvensjåvnnå suoje birra rijkalasj unneplågojda ja nåv gåhtjodum biejadus unneplågogielaj birra l buojkulvis mij båhtusav váttij unneplågogiellaådåstibmáj Svierigin. Politijkalasj ja ideologalasj vidjurij dálásj åvddånibme gätjájdallá sáme giellabisodibmáj.

Miellogisvuohta gávnnu valla rievddadis rávkaduvvá
Miellogisvuohta giellaj lassán sämmibále gå iesjdåbddo ja nannodum identitähttavuojnnu lassán. Sáme kultuvrradåbddomerkaj ednakvuoda vuoseduvvi tjielggasit ja luondulattjat. Dát iesjdåbddo oabllán, ájnnasit sáme nuorajs.Rievddadit giellamålssomprosessav rávkaduvvá åhpadusábnnasa ma li hiebadum svieriga skållåvuogádahkaj, ienep iednegiellaåhpadiddje, máhttelisvuodajt ”full immersion” – ålles giellalávggomij vuodoskåvlån ja gymnásan. Åvddågåvvå luluj gájkka skåvllåábnnasijt sámegiellaj låhkåt. Ållessjáttuga dárbahi ådå máhttelisvuodajt sámegielav låhkåt, ij la nuoges val åniájggásasjlåhkåmdoarjjagijn ienemusát guokta váhko låhkåmij.

Ådå guládallammáhttelisvuoda
Lasedum labudibme ja ienep aktavuohtasaje ådå máhttelisvuodajt vaddi vijdedum giellaadnuj. EU-biedigahttema máhttelissan dahki miellodahtte kultuvrra- ja giellaprosjevtajt. Microsoft la åvdedam gielladårjav sáme gielajda. Vuona sámedigge l biednigahttám prosjevtav gånnå li åvdedam riektastávimprográmmav nuorttasámegiellaj, julevsámegiellaj ja oarjjelsámegiellaj. Nuora mielas sámegielav adni gå guládalli sosiálalasj mediajn.

Ådå doajmmaprográmma
Sámedikke álmmukválljidum orgána ållestjåhkanibme l dåhkkidam ådå giellapolitijkalasj doajmmaprográmmav. Gávna dav rievtesrájagin.

© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2023-06-01

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenySpråk
MenySpråk
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?