fredag 29 mars 2024

Granskning av samisk utbildning

Riksrevisionen har granskat statens insatser för samisk utbildning som genomförs av Sameskolstyrelsen. Resultatet av granskningen har redovisats i en rapport som utredaren Jens Pettersson presenterade för Sametingets plenum i oktober 2017. Rapporten är en bister läsning som uppmanar till en ordentlig omstart av verksamheten.

Granskning av Sameskolstyrelsen

Riksrevisionen har granskat de statliga insatserna för samisk utbildning som genomförs av Sameskolstyrelsen (SAMS). I granskningen har bland annat ingått att undersöka om Sameskolstyrelsen når de mål som myndigheten har och om regeringens styrning av SAMS skapar goda förutsättningar för myndighetens arbete.

Sameskolstyrelsen ska främja att alla barn till samer får tillgång till en likvärdig utbildning med samiska undervisningsinslag. För att nå målen har myndigheten i uppgift att fullgöra statens huvudmannaskap för sameskolan (förskoleklass till åk. 6) och genomföra andra utbildningsinsatser gentemot samiska elever som inte går i en sameskola. Sameskolan ska bidra till att bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen.

Engagerade lärare

I Sverige finns det särskilda sameskolor på fem orter: Karesuando, Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Tärnaby. Utredningen konstaterar att sameskolorna fungerar bäst. De drygt 180 barn som har möjlighet att gå i en av Sveriges sameskolor har en god undervisning och elevernas studieresultat skiljer sig inte från andra elevers i samma kommuner. Barn från sameskolan har minst lika bra studieresultat som andra elever i Sverige – och då har man jämfört skolresultat både från åk 6, åk 9 och gymnasiet utan att kunna hitta några skillnader. Personalen upplevs av utredarna som djupt engagerade i såväl eleverna skolgång som sitt eget arbete.

Målet att barnen som går i sameskola ska bli ”funktionellt tvåspråkiga” är svårast att uppnå. Även om barnen har E (godkänt) i betyget så är det inte detsamma som att barnen är tvåspråkiga, menar både lärare och föräldrar som utredaren intervjuat. Skolverket konstaterade redan 2003 att eleverna inte når tillräckliga kunskaper i ämnet samiska för att kallas tvåspråkiga.

Höga kostnader

Kostnaden per elev är tre till fyra gånger så hög jämfört med en genomsnittlig grundskoleelev. Det skulle kunna förklaras med hög lärartäthet, och att undervisning i tre samiska varieteter ska erbjudas. Ändå är det egentligen inte undervisningen som kostat.

Sameskolstyrelsen har svårt att visa vad medlen har använts till och om man har använt de resurser man har på ett effektivt sätt.

Brister i samisk integrerad undervisning

För de samiska barn som inte har möjlighet att gå i sameskola är resultaten av granskningen sämre. Det finns minst 500 elever i kommunala och fristående skolor som har rätt till samiska undervisningsinslag, s k samisk integrerad undervisning. Kommuner som vill erbjuda elever samiska undervisningsinslag kan skriva avtal med sameskolstyrelsen, men antalet kommuner som skrivit avtal med SAMS har minskat under åren.

Flera brister finns i SAMS arbete med de uppgifter som riktar sig till elever utanför sameskolan. Ett exempel på detta är att sameskolstyrelsen enligt instruktionen även ska bedriva uppsökande verksamhet till kommuner – vilket man inte arbetat med överhuvudtaget.

Läromedelsproduktion

Läromedelsproduktion är en annan av SAMS uppgifter som inte heller varit prioriterad. I genomsnitt har man tagit fram ett undervisningsmaterial per år, ca 10 sammanlagt under den period som studerats.

Utvecklingsinsatser

Utredningen har också tittat på vilka förutsättningar som SAMS ger sina lärare och sina skolor. Vilka utvecklingsinsatser görs? Finns det utvecklingspotential? Lärare har behov av att prata och utbyta erfarenheter med andra, men de har inte tid och möjlighet att skapa dessa arenor, det är ledningens ansvar. Det finns ingen samverkan med den kommunala skolan och lite utbyte med andra sameskolor.

Slutsatser

Måluppfyllelse: Utredarens slutsats är kort och gott att myndigheten inte lyckas nå de mål som finns, och det under lång tid. Sameskolstyrelsen har under en längre period haft svårt att uppfylla de grundläggande krav som ställs på en statlig myndighet. Riksrevisionen menar att ledningen inte arbetat tillräckligt långsiktigt och inte skapat strukturer för myndighetens verksamhet. Det finns ingen tydlig verksamhetsidé, inget syfte, inget mål. Myndigheten saknar verksamhetsplanering och resultatuppföljningen är bristfällig.

Avsaknaden av strukturer gör att det har ankommit på skolchef och kansli att ta ansvar för både de övergripande och strategiska uppgifterna och uppgifter av mer operativ art. Det har inneburit en stor arbetsbelastning på kansliet, vilket är en förklaring till bristerna i måluppfyllelsen. De senaste årens återkommande ekonomiska trångmål har ytterligare förstärkt detta.

Styrning: Nuvarande styrkedja är otydlig och inte ändamålsenlig. Regeringen kan varken påverka sammansättningen av nämnden som styr myndigheten eller avsätta den eller skolchefen. Denna möjlighet har i stället Sametinget, men eftersom Sametinget inte följer upp Sameskolstyrelsens verksamhet och Sameskolstyrelsen inte heller lyder under Sametinget, blir det oklart vem som tar det övergripande ansvaret för Sameskolstyrelsens verksamhet.

Sameskolstyrelsen är inrättad som en nämndmyndighet, en ledningsform som Riksrevisionen menar inte är ändamålsenlig och försämrar förutsättningarna för en effektiv intern styrning. Dessutom tar inte Sametingets tillsättning av Sameskolstyrelsens ledning hänsyn till myndighetens uppdrag, utan utser istället Sameskolstyrelsens ledamöter på politiska grunder.

Några av Riksrevisionens rekommendationer

  • Myndighetens uppgifter skulle kunna tas över av Sametinget så att ansvarskedjan blir tydligare
  • Oavsett hur man får till organisationen så är det viktigt att titta över uppgifter och förutsättningar
  • Läromedelsproduktion kanske på en annan myndighet, t ex Specialpedagogiska myndigheten?
  • Utvecklad verksamhetsstyrning och bättre resultatuppföljning
  • Kvalitetsarbete på skolorna
© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2017-11-10

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?