söndag 19 november 2017
Lars Thomasson talar vid Sametingets invigning i Östersund 2017. Foto: Marie Enoksson.

Lars Thomasson om Sametingets tillkomst

Lars Thomasson är en av många pionjärer i den samiska organisationshistorien. Han är en av dem som ligger bakom tillkomsten av Sametinget i Sverige och vid invigningen i Östersund förra veckan, gav han en kort återblick om hur det gick till. Lars Thomasson är idag 89 år och utsågs 1994 till hedersdoktor vid humanistiska fakulteten vid Umeå universitet, efter en lång forskargärning.

Lars Thomasson är en centralgestalt inom samisk forskning, samiska organisationer och svenskt utredningsväsende.  Vid Sametingets invigning i Staare/Östersund den 30 augusti 2017 höll han ett högtidstal om strävandena innan Sametingets tillkomst. Thomasson berättade om sitt engagemang för att få till stånd ett sameting som ett organ för alla samer. På den tiden fanns ett vissst motstånd från SSR som kände sig lite hotat. Men efter att ett sameting bildats på norsk sida 1989 begärde en annan samisk organisation, riksorganisationen Same Ätnam, hos regeringen att ett sameting också skulle komma till stånd på svensk sida, vilket också skedde efter sametingsutredningens färdigställande och processen därefter.

Riksdagsbeslutet togs 1992 och 1993 genomfördes så det första valet till Sametinget. En sametingskommitté  där Lars Thomasson ingick, skulle förbereda arbetet. Lars Thomasson nämnde om ambivalensen som en del samer kände vid den tiden.  Bland annat kom undringar om det kunde vara farligt att skapa ett register över samer, ett register över etnicitet, som kanske kunde missbrukas i framtiden? Av den anledningen avstod en del från att registrera sig i röstlängden. Själv ansåg Thomasson att samerna inte skulle uppträda som att de inte själva värdesatte sin samiska identitet och sin uppgift i Sverige.

Thomassons konklusion var att farhågorna nu hör till historien. Samefrågorna var länge något bara för statsförvaltningen, vilket bidrog till en segregation av den samiska befolkningen från samhällslivet i övrigt. Men med åren har Sametinget i Sverige fått ökad legitimitet och ökat samers delaktighet i samhällslivet. Lars Thomasson kan med rätta se tillbaka på sina insatser med tillfredsställelse.

Den sjunde mandatperioden tar nu sin början.

© Sametinget 2017
Uppdaterad: 2017-09-05

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyPress
MenyPress
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?