lördag 10 december 2016
renar

Rennäringen i Sverige

Renskötseln är en samisk näring som i Sverige är förbehållen samerna, enligt Sveriges grundlag. Renskötselrätten bygger på urminnes hävd och är ingenting som samerna "fått" av staten. All rennäring bygger på det fria naturbetet eftersom renar är vandringsdjur.

Samebyar
Renskötselrätten tillkommer det samiska folket men kan enligt rennäringslagen bara utövas av en same som är medlem i en sameby. En sameby är en ekonomisk och administrativ förening som för medlemmarnas gemensamma bästa ska leda renskötseln på ett visst geografiskt område. Renbetesrätt råder på ungefär 50 procent av Sveriges yta. Det området är indelat i 51 samebyar. Det betyder inte att all mark är lämplig eller ens möjlig att nyttja som betesmark för renar. Det finns 33 fjällsamebyar, 10 skogssamebyar och 8 koncessionssamebyar där renskötsel bedrivs med särskilt tillstånd.

Renskötare och renägare
Det finns cirka 5 000 renägare (som äger minst en ren), varav 85 procent bor i Norrbottens län. Inom en sameby finns flera renskötselföretag. Det finns drygt 1000 renskötselföretag i Sverige men man beräknar att omkring 2 500 personer är beroende av inkomster från renskötsel. Renskötaryrket har blivit ett mansdominerat yrke. Det är oftast en man som arbetar heltid i företaget. Familjemedlemmar och släkt hjälper till när arbetet så kräver, till exempel vid renskiljning, kalvmärkning och slakt.

Stora betesarealer
Antalet renar i Sverige varierar mellan 225 000 och 280 000 i vinterhjord. Rennäringen är beroende av stora betesarealer eftersom renarna rör sig efter årstidsväxlingarna. För vandringarna mellan olika betesmarker utnyttjar renen bestämda vandringsleder. Under vissa tider på året, framför allt i samband med kalvmärkning, höstslakt och flytt till vinterbetesområdena, samlar renskötarna renarna i större hjordar som drivs efter urgamla flyttleder. Det är nästan omöjligt att ändra en flyttled eftersom renarna är lättskrämda vanedjur. I vissa områden är flyttlederna avskurna av exempelvis industriaktiviteter, bilvägar och järnvägar. Då måste renarna fraktas till nya betesområden med lastbil.

Störningar
Renar är känsliga för störningar från andra markanvändare och rovdjur. Det gäller särskilt på våren när kalvarna föds. Andra tillfällen är när renarna samlas och drivs i hjordar till rengärden för kalvmärkning eller skiljning. Vid flytt till och från vinterbetesmarkerna kan flyttlederna innehålla svåra passager som t ex älvar, vägar eller järnvägar. Vid vila och bete under flyttningar måste renarna få vara ostörda. Om renarna skräms av rovdjur, hundar eller människor kan hjorden splittras och flera dagars arbete för renskötarna vara spolierade. På våren kan vajorna kasta sina kalvar eller lämna nyfödda kalvar om de blir störda och stressade.

Traditionsbärare
Renskötseln av idag är främst inriktad på köttproduktion. Tämjda renar används numera mest inom turismen eller för "renrace". Renskötseln spelar fortfarande stor roll i den samiska kulturen. Den är en traditionsbärare med stort symbolvärde. Att vara renskötare är ett hårt yrke, men det är också en livsstil. Som renskötare är man en bärare och förmedlare av den samiska renskötselkulturen.

Vad kostar en ren?
Det är inte så lätt att svara på frågan hur mycket en ren kostar. Det beror på om man vill veta avelsvärdet eller slaktvärdet. Avelsvärdet är klart högre än slaktvärdet eller ersättningarna för dödade renar. En tam ren är mer värd än en som inte är tämjd. En honren som ger mycket kalv är mer värd än en som sällan eller aldrig har någon kalv. Ersättning för bildödade renar hanteras av Trafikförsäkringsföreningen som har en överenskommelse med Svenska Samernas Riksförbund (SSR). Om det påkörande fordonet är känt och har en trafikförsäkring, utreds och handläggs ärendet först av fordonets trafikförsäkringsbolag. Ersättning för tågdödade renar hanteras av Trafikverket. För slaktvärde se vår sida med slaktstatistik.

© Sametinget 2016
Uppdaterad: 2016-12-06

Statistik

Statistik om rennäringen

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter under regeringen.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

Följ Sametinget

MenyRennäring
MenyRennäring
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?