lördag 1 oktober 2016
rovdjursriven ren
Rovdjursriven rentjur. Foto: Carl-Johan Utsi.

Rovdjursersättning

Sveriges rovdjurspolitik innebär att det ska finnas rovdjur i vår fauna. Samtidigt ska enskilda personer kompenseras för att deras privata egendom blir föda åt rovdjuren. Därför har renägarna rätt till rovdjursersättning, som betalas ut till samebyarna.

Enligt ersättningssystemet för rovdjursskador på rennäringen ska samebyarna kompenseras för förekomst av rovdjur och antalet föryngringar (hona med årskull) i renskötselområdet. Rovdjursersättningarna är inte ett stöd eller ett bidrag utan en ersättning för verkliga förluster av privat egendom, på den grunden att vi vill ha rovdjur i vår fauna i Sverige.

Antal dödade renar per år
 

Art  

Uppskattning av totalt
antal dödade renar

Lo 10 000 - 50 000
Järv 6 000 - 15 000
Björn 3 500 - 7 500
Varg 78-150
Totalt 19 500 - 72 500

Tabellen visar uppskattning av antalet dödade renar av järv, lo, björn och varg (SOU 2012:22). Siffrorna baseras per art och år i Sverige, på vetenskapligt underlag.

Antalet dödade renar har beräknats på följande sätt: Forskare har redovisat siffror i antalet dödade renar per rovdjursindivid och år förutom för varg som angetts i totalt antal fällda renar per år. Siffrorna har sedan multiplicerats med antalet rovdjur inom norra rovdjursförvaltningsområdet. För björn har 10% av björnstammen använts då predationen på ren sker nästan uteslutande under kalvningsperioden. (Populationsdata från Kindberg och Swenson, rapport 2015-5 från det skandinaviska Björnprojektet för björn och Viltskadecenter rapport 2011-8 järv och lodjur.)

Regelverk
De förordningar som reglerar rovdjursersättningen är Viltskadeförordningen, Sametingets regleringsbrev och Sametingets föreskrifter. Sametinget administrerar utbetalningarna av rovdjursersättning. Ersättningen är baserad på en beräknad kostnad för varje art.

Inventeringar
En viktig förutsättning för att ersättningssystemet ska fungera, är trovärdiga rovdjursinventeringar. Inventeringarna görs i samarbete mellan länsstyrelsens naturvårdspatruller och samebyarna.

  • Samebyarna deltar aktivt i inventeringsarbetet och utser så kallade rovdjursansvariga.
  • Länsstyrelserna är huvudansvariga för inventeringarna och sammanställningen av övrig dokumentation om förekomst och föryngring av rovdjur.
  • Länsstyrelsen är ansvarig för kvalitetssäkring av inventeringen
  • Sametinget fördelar de medel regeringen anvisar till respektive sameby för samebyarnas medverkan, utifrån beslutade fördelningsprinciper.

Dokumenterad förekomst ersätts
Rennäringen ersätts för dokumenterad förekomst av järv, lo och varg och antalet föryngringar av respektive art inom samebyarnas betesområde.

Järv och lodjur
Samebyn ersätts för varje dokumenterad järv- och loföryngring med 200 000 kronor. Regelbunden förekomst av järv och lo ersätts med
70 000 kronor. Tillfällig förekomst ersätts med 35 000 kronor.

Varg
Föryngring av varg inom en samebys betesområde ersätts med 500 000 kronor. En vargföryngring ger större skador och vargen har ett högre "naturvårdsvärde" än järv och lo. Regelbunden förekomst av varg ersätts med 80 000 kronor. Tillfällig förekomst ersätts med 35 000 kronor.

Björn och kungsörn
För björn och kungsörn gäller en arealbaserad ersättning som utgår ifrån storleken på samebyns barmarksbete. Förekomst av björn ersätts med totalt 1,5 miljoner och örn med 1 miljon kronor.

Samebyn fördelar själv
Sametinget tar beslut om ersättning för rovdjursförekomst till samebyarna i juni månad varje år. Eftersom järvinventeringen inte är klar vid den preliminära utbetalningen, sker resterande utbetalning av rovdjursersättningen i december månad. Då har även DNA-prover analyserats för att kunna säkerställa osäkra föryngringar/förekomster.

Hur samebyarna bestämmer sig att fördela ersättningen är samebyarnas inre angelägenhet (STFS 2007:9, §9).

Förlust för renägare
Beräkningar som SSR, Svenska samernas riksförbund, och SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet (Öje Danell) gjort, visar att en renhjord på 500 djur årligen skulle ge en intäkt på ca 277 500 kr om det inte fanns några rovdjur. Om 18 % av renhjorden dödas av rovdjur, blir nettointäkten istället ca 43 000 kr. Den totala årsinkomsten blir då 133 700 kr med en rovdjursersättning på 90 000 kr inkluderat. (OBS! Predationen kan vara högre än så. Vid en predation på 22 % riskerar renskötseln en så kallad kollaps, d v s renhjorden minskar och dör så småningom ut.)

Framtidens rovdjurspolitik
Riksdagen antog i december 2013 en ny rovdjurspolitik. Enligt miljöministern ska politiken möjliggöra en god förvaltning av stora rovdjur, samtidigt som den ska tillgodose en bra balans mellan målet om gynnsam bevarandestatus för rovdjuren och  ta hänsyn till de människor som lever och verkar i rovdjurstäta områden. Riksdagen beslutade också att rennäringen inte ska behöva tåla att mer än tio procent av renarna årligen blir rovdjursmat.

© Sametinget 2016
Uppdaterad: 2016-04-08

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter under regeringen.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

Följ Sametinget

MenyRennäring
MenyRennäring
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?