fredag 29 mars 2024

Ordförklaringar Renbruksplan

Är du osäker på vad begreppen som används i det här sammanhanget står för? Här finns förklaringar till några viktiga begrepp som används.

Renbruksplan

Renbruksplanen är samebyns egen beskrivning av sin markanvändning. Renbruksplanen är ett också ett verktyg för att kommunicera markanvändningen både internt och externt på ett sätt som är lätt att förstå. Samebyn äger ensamt sin renbruksplan.

RenGIS

RenGIS är ett datorbaserat kartprogram specifikt anpassat för samebyarnas behov. Kartprogrammet används bl.a. för att digitalisera samebyarnas betesland eller för att skicka och ta emot digitala shapefiler från olika aktörer. RenGIS innehåller också en sammanställning av publika digitala data över annan markanvändning inom renskötselområdet.

Beteslandsindelning

Beteslandsindelningen är en viktig del av renbruksplanen. Beteslands-indelningen är baserad på lokalkännedom och fjärranalysteknik utförd för renskötselårets åtta årstider. Beteslanden är  indelade i fem beteslandstyper. Myndigheter eller andra markanvändare kan få ta del av beteslandsindelningen efter skriftlig förfrågan till samebyn. Informationen från beteslandsindelningen får inte tolkas för precist. Den är dynamisk och uppdateras kontinuerligt baserat på ny kunskap och förändringar i landskapet.

Exempel på beteslandsindelning med betestrakt, kärnområden och nyckelområden. I detta fall är beteslandet detsamma som en betestrakt.

Betesland

Betesland utgör delar av samebyns hela betesområde och avser ett område där renarna hålls en viss definierad period (till exempel årstid). Beteslanden kan beskrivas som ett operativt renskötselområde och delas in i fem olika beteslandstyper i renbruksplanen (betestrakt, kärnområde, nyckelområde, lågutnyttjade områden och åtgärdsområden). Samebyn definierar själva hur beteslanden ska indelas.

Betestrakt

En betestrakt är oftast detsamma som ett betesland, dvs. betestrakten definierar den yttre gränsen för beteslandet under en viss period (till exempel årstid).

Kärnområde

Kärnområden är områden som utgör kraftcentrum inom samebyn och som regelbundet används inom en definierad betestrakt.

Nyckelområde

Nyckelområden är ytterst viktiga områden med en totalkvalitet som har avgörande betydelse för möjligheterna att varaktigt bedriva renskötsel inom samebyn. Nyckelområden representerar oftast de viktigaste områdena inom ett kärnområde. De kan till exempel innehålla viktiga betesmarker eller viktiga passager.

Lågutnyttjade områden

Lågutnyttjade områden är marker som kan ha god betesstatus men som i nuläget används sporadiskt eller inte alls, av en eller flera orsaker (är till exempel geografiskt otillgängliga eller reserv-beten som bara används under extrema väderförhållanden).

Åtgärdsområden

Åtgärdsområden utgör områden där tidigare markanvändning påverkat renskötseln negativt (till exempel: tidigare bra betesmarker som förstörts av skogsbruksåtgärder, nedlagda men ej återställda gruvområden). Dessa områden kräver någon form av aktiv åtgärd för att återställa eller kompensera för den negativa påverkan.

GPS på ren

Med hjälp av GPS-halsband på utvalda renar får samebyarna en bild av var renarna uppehåller sig i realtid. GPS-positionerna kan även sparas och analyseras i RenGIS för att få en bild både av vilka områden renarna föredrar, men även av vilka områden som renarna undviker.

Omvärldsfaktorer

Omvärldsfaktorerna är samlingsnamnet på en sammanställning av publika shape-filer från myndigheter m.m. och som visar annan markanvändning inom samebyn (exempelvis skogsbruk, gruvindustri, vatten- och vindkraft). Omvärldsfaktorerna innehåller även shape-filer som beskriver hur landskapet ser ut (markslag, vegetation) eller innehåller generella landskapsvärden (natur- och kulturvärden) med mera. Omvärldsfaktorerna uppdateras normalt en gång per år och ingår som en integrerad del i RenGIS.

Naturelement

Myrar, höjder, sluttningar, älv- och bäckdalar, hedar, strandlinjer med mera.

Landskapet

Landskapet uppkommer ur kombinationen av naturen och människan. Skogsbrukets olika åldersfaser från hygge till gammal mogen skog påverkar renskötselns funktion och förutsättningar, men också annan antropogen påverkan än skogsbruket måste hanteras vid renskötsel.

Ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Vi människor får nyttan antingen direkt, eller genom en insats, som när vi bedriver jordbruk eller renskötsel. Ekosystemtjänsterna är ett resultat av den biologiska mångfalden.

Det finns fyra kategorier av ekosystemtjänster:

  1.  Försörjande - ger varor/nyttigheter
  2.  Reglerande - påverkar eller styr ekosystemens naturliga processer
  3.  Stödjande - är underliggande förutsättningar för att övriga ekosystemtjänster ska fungera
  4.  Kulturella - ger upplevelsevärden

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår; detta innefattar mångfald inom arter, mellan arter och av ekosystem. Det innefattar allt i naturen och betonar betydelsen av variationsrikedom; ett landskap med många olika naturtyper, olika arter, och en stor genetisk variation inom arterna. Vi är beroende av olika ekologiska processer för att få mat, rent vatten och ren luft.

Grön infrastruktur

Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element som utformas, brukas och förvaltas på ett sådant sätt att biologisk mångfald bevaras och viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet. Grön infrastruktur upprätthåller viktiga funktioner inom renskötseln såsom bete och betesro, ger renen skydd för väder, vind och insekter samt möjliggör årstidsbunden förflyttning mellan betesområden och angränsande samebyar.

© Sametinget 2024
Uppdaterad: 2024-03-22

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

VISSELBLÅSARFUNKTION

E-FAKTURA

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90
981 22 GIRON / KIRUNA

Vid rekommenderad post använd adressen ovan!

Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel. 0980-780 30
E-post: kansli@sametinget.se
Org.nummer: 202100-4573

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Tillgänglighetsredogörelse

Öppettider:
Mån-Fre 08.30-12.00, 13.00-15.00
Kring storhelger och under sommaren:
Mån-Fre 08.30-12.00

MenyRennäring
MenyRennäring
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?