söndag 20 augusti 2017
samer

Om Nordisk samekonvention

Nordisk samekonvention är ett gemensamt nordiskt förslag för att säkerhetsställa det samiska folkets rätt att själv bestämma om sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling och att själv förfoga över sina naturtillgångar. Konventionen ska upprätthålla och styrka existerande folkrättsliga normer för urfolks rättigheter och harmonisera lagstiftningen i de tre länderna.

Förslaget till en ny samekonvention utarbetades en nordisk expertkommitté på uppdrag av regeringarna och Sametingen i Sverige, Norge och Finland. Konventionsutkastet har utgjort en ram för förhandlingarna i de tre nordiska länderna. Varje land har haft en förhandlingsdelegation med representanter från regeringarna och de tre sametingen.

Grundläggande principer
En majoritet av ledamöterna i Sametinget i Svergie beslutade år 2006 att ställa sig bakom förslaget till Nordisk samekonvention. Majoriteten menade att förslaget till konventionen omfattar alla samer och täcker de flesta aspekter av samiska förhållanden i Sápmi. Sametinget hoppas att samtliga nordiska länder ratificerar konventionen.

Inga nya rättigheter
De grundläggande principerna för samernas rätt till självbestämmande skall ses som en minimistandard. Även de artiklar som behandlar land- och resursrättigheter måste ses som ministandarder både folkrättsligt och privaträttsligt.
- Konventionen skapar inte nya rättigheter utan skall garantera de rättigheter samerna redan har, säger Lars-Anders Baer, som är ledamot i Sveriges förhandlingsdelegation. Han anser inte att expertgruppens förslag till en samekonvention i sak innebär något nytt:
- Förslaget bygger på de konventioner Sverige, Finland och Norge redan åtagit sig att följa och är bundna av.

Utmaningar
Förhandlingsdelegationerna beslöt 2011 att förhandlingarna skulle föregås av s.k. läsningar. Innehållet i konventionen jämförs med nationell lagstiftning och analyseras. Konventionsförslaget innehåller bestämmelser som regeringarna ser som författningsrättsliga utmaningar. Det gäller till exempel samisk rätt till land och vatten, och samernas rätt till självbestämmande. Men även bestämmelser om samernas traditionella kunskap och kulturyttringar skapar svårigheter eftersom EU har en omfattande lagstiftning kring dessa frågor. Förhandlingarna slutfördes hösten 2016.

Trondheim 2017
I februari 2017 diskuterades  den av förhandlingsdelegationerna granskade konventionstexten livligt av de samiska parlamentarikerna, Samerådet och samiska ungdomsorganisationer samlade i Tråante/Trondheim (se fil i högerspalten). De tre sametingen arbetar nu på olika sätt med att inhämta synpunkter från det samiska samhället. Ännu är ingenting beslutat.

© Sametinget 2017
Uppdaterad: 2017-08-01

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

Följ Sametinget

MenyPolitik
MenyPolitik
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?