lördag 23 juli 2016
parlamentarikerkonferens

Om Nordisk samekonvention

Nordisk samekonvention är ett gemensamt nordiskt förslag för att säkerhetsställa det samiska folkets rätt att själv bestämma om sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling och att själv förfoga över sina naturtillgångar. Konventionen ska upprätthålla och styrka existerande folkrättsliga normer för urfolks rättigheter och harmonisera lagstiftningen i de tre länderna.

Förslaget till en ny samekonvention har utarbetats av en nordisk expertkommitté på uppdrag av regeringarna och Sametingen i Sverige, Norge och Finland. Konventionsutkastet utgör nu en ram för förhandlingarna i de tre nordiska länderna. Varje land har en förhandlingsdelegation med representanter från regeringarna och Sametingen.

Grundläggande principer
En majoritet i Sametinget beslutade år 2006 att ställa sig bakom förslaget till Nordisk samekonvention. Majoriteten menade att förslaget till konventionen omfattar alla samer och täcker de flesta aspekter av samiska förhållanden i Sápmi. Sametinget hoppas att samtliga nordiska länder ratificerar konventionen.

Inga nya rättigheter
De grundläggande principerna för samernas rätt till självbestämmande skall ses som en minimistandard. Även de artiklar som behandlar land- och resursrättigheter måste ses som ministandarder både folkrättsligt och privaträttsligt.
- Konventionen skapar inte nya rättigheter utan skall garantera de rättigheter samerna redan har, säger Lars-Anders Baer, som är ledamot i Sveriges förhandlingsdelegation. Han anser inte att expertgruppens förslag till en samekonvention i sak innebär något nytt:
- Förslaget bygger på de konventioner Sverige, Finland och Norge redan åtagit sig att följa och är bundna av.

Utmaningar
Förhandlingsdelegationerna beslöt 2011 att förhandlingarna ska föregås av s.k. läsningar. Innehållet i konventionen jämförs med nationell lagstiftning och analyseras. Konventionsförslaget innehåller bestämmelser som regeringarna ser som författningsrättsliga utmaningar. Det gäller till exempel samisk rätt till land och vatten, och samernas rätt till självbestämmande. Men även bestämmelser om samernas traditionella kunskap och kulturyttringar skapar svårigheter eftersom EU har en omfattande lagstiftning kring dessa frågor. Förhandlingarna väntas vara slutförda år 2016.

Parlamentarikerkonferensens uttalande
Sametinget i Norden diskuterade arbetet med den nordiska samekonventionen vid parlamentarikerkonferensen i Umeå i februari 2014. Bland annat ser man med oro på att förhandlingarna går så långsamt och att alla artiklar verkar bli föremål för krångliga diskussioner. Sametingen kräver också mer resurser för att kunna medverka i och samordna sitt eget arbete.

© Sametinget 2016
Uppdaterad: 2016-05-16

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter under regeringen.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

Följ Sametinget

MenyPolitik
MenyPolitik
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?