söndag 20 augusti 2017

Min muitalus

Sámedikki barggu vuođđojuolgi lea min Eallinbirasprográmma mii muitala got mii seahtit hálddašit biologalaš girjáivuođa várrogas ja guoddevaš vuogi mielde.

Eallinbirasprográmma bajemus ulbmil lea eallevaš ja bistevaš sámi eallinbiras: Mii háliidit eallit eallinnávccalaš Sámis mas lea ruohttasat bistevaš luonddus ja ealli sámi kultuvrras. Sihke olmmoš ja luondu nagodeaba ođasmahttot ja ovdánit maiddái dakkár áiggis mii hirbmadit rievddada. Sámi luondu ja kultuvra lea riggodahkan maiddái olggobealmáilbmái.

Golbma oasseulbmila:

  1. Ealli eallinbiras juohkeaktii - En bärkraftig livsmiljö
  2. Árbevirolaš máhttu - Traditionell kunskap och
  3. Dássálas ovdánahttin - En meningsfull balans mellan traditionell och modern kunskap.

Min muitalus muitala got sámit árbevirolaččat oaidnet máilmmi, ja mii dahká ahte mii sáhttit iežamet navdit ođđa áiggi ja guoddevaš servodaga ofelažžan. Eallinbiras lea olles min eallinmuitalus mii čatná min oktii. Guovddáš eaktun das leat guoddevaš bistilis eatnamat ja girjás biologalaš luondu.

Biologalaš girjáivuohta lea eaktun visot eallimii eatnama nalde, ja lea vuođđun daidda ekovuogádatbálvalusaide mat leat dárbbašlaččat olmmošvuođa gávdnomis ja buresbirgejumis. Luonddus lea suodjalanárvu ja olbmo riekti rievdadit ja geavahit luondduriggodagaid lea čadnon oktii su ovddasvástádussii hálddašit luonddu buori vuogi mielde. Sápmelaččat leat Eurohpá áidna álgoálbmot. Sámi kulturárbi lea sámi álbmoga kultuvra ja historjá geográfalaš oktavuođas. Min kulturárbái eai gula dušše fysalaš bázahusat. Seamma mávssolaš lea min immateriála dahje vuoiŋŋalaš kulturárbi, namalassii visot dat mii ii guođe oinnolaš luottaid. Sámi perspektiivvas leat visot áššit birasáššit, ja luonddu ii mana earuhit kultuvrras.

Ruoná infrastruktuvra lea vuohki guoddevaš ovdáneapmái mii addá buriid váikkuhusaid ekologalaččat, ekonomalaččat ja sosiáladit. Bistilis ruoná infrastruktuvra lea eaktun dasa ahte boazodoallu, luondu ja sámi kultuvra sáhttet seailut. Ruoná infrastruktuvra lea álo čatnan oktii olbmo ja elliid johtingeainnuid, ja dat leat dárbbašlaččat doaibmi boazodoalus.

Boazodoallu lea mávssolaš ruoŧa biras- ja luonddugáhttenbarggus daningo dat doaibmá indikáhtorin das makkár dilis eatnamat leat. Jus boazodoaluin manná bures de leat eatnamat buori ekologalaš dilis.

Árbediehtu, sámi árbevirolaš máhttu ja sámi eananperspektiiva riggodahttá servodatdigaštallama sihke sámiide ja servodahkii muđui máŋgga stuora áššis, nugo guhkilmas ekologalaš guoddevašvuođa ektui, ja biologalaš girjáivuođa ektui. Árbediehtu ii leat dušše boares dege dološ máhttu, muhto dasa gullá maid máhttu mii geavahuvvo dál, ja mii geažos áiggi ovdána. Árbemáhttu ii leat vuostálaga ođđaáiggi diehtagiin, dat leat baicca goabbat máhttosuorggi mat doibmet bálddalaga ja mat dievasmahttet goappašiid guvlui.

Loga eanet Min muitalusa vuolde!

© Sametinget 2017
Uppdaterad: 2016-12-07

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

Följ Sametinget

MenyMiljö & Samhälle
MenyMiljö & Samhälle
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?