måndag 23 september 2019
Europarådet i Strassbourg
Medlemsländernas flaggor vajar i Strasbourg. Foto: Europarådet/Ellen Wuibaux.

Europarådet

Europarådet är som ett FN, fast för Europa. Europarådet bildades 1949 av tio länder i Västeuropa, däribland Sverige. Andra världskriget gjorde det uppenbart att man behövde samarbeta. Ett av syftena med rådet var att ena Europa men även att författa ett dokument om mänskliga rättigheter. Europarådet är mest känt för Europadomstolen för mänskliga rättigheter.

Europakonventionen
1950 antogs konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, den så kallade Europakonventionen. Den trädde i kraft redan 1953, fyra år efter det att Europarådet bildats. Konventionen har utvecklats till ett av de mest effektiva instrumenten till skydd för mänskliga rättigheter i världen. Kontrollen att konventionen efterlevs sker genom Europadomstolen. Ländernas åtaganden bygger till stor del på Europakonventionen men också på andra europeiska konventioner på de rättsliga, sociala och kulturella områdena.

Tilläggsprotokoll
Konventionen innehöll från början enbart de medborgerliga och politiska rättigheterna men har genom tilläggsprotokoll utökats genom åren. Några rättigheter i konventionen och tilläggsprotokollen är rätten till liv och förbud mot tortyr, rätten till frihet och personlig säkerhet, rätten till rättvis rättegång, rätten till respekt för privat- och familjelivet, tanke- samvets- och religionsfrihet, yttrandefrihet, föreningsfrihet, rätten att delta i sammankomster och förbud mot diskriminering.

Fler konventioner
Sverige har ratificerat minoritetsspråkkonventionen från 1992 och ramkonventionen om skydd av nationella minoriteter från 1995.

Europarådets medlemsländer
Respekten för de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för medlemskap i Europarådet. Antalet medlemsländer har fördubblats på kort tid eftersom Europas karta ritats om. Europarådet har idag 47 medlemmar, det vill säga alla länder i Europa utom Vitryssland. I Europarådet bevakar, främjar och stärker man skyddet för de mänskliga rättigheterna till exempel genom samarbetsprogram och genom att regelbundet utvärdera hur staterna lever upp till sina åtaganden på olika områden.

Rådgivande kommittéer
Att de konventioner som Sverige undertecknat efterlevs, undersöks genom återkommande besök av rådgivande kommittéer som skriver rapporter till Sveriges regering med iakttagelser och förslag till förändringar.

Europarådets ministerkommitté
Europarådets beslutsfattande och verkställande organ är ministerkommittén. Medlemsländernas regeringar representeras av respektive utrikesminister i ministerkommittén. Utrikesministrarna möts en gång om året och representeras däremellan av sina ambassadörer i Strasbourg.

Kommissarie för mänskliga rättigheter
Europarådet har sedan 1999 en kommissarie för mänskliga rättigheter som arbetar med att höja medvetandet om och respekten för de mänskliga rättigheter i medlemsstaterna. Kommissarien för mänskliga rättigheter ska identifiera eventuella brister i lagar, regler och praxis i medlemsländerna för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna. 

Parlament och kongress
Europarådet har en parlamentarisk församling med representanter från alla medlemsländernas parlament och en kongress för lokala och regionala myndigheter. Dessutom finns flera oberoende expertkommittéer som övervakar hur medlemsländerna genomför olika regler som Europarådet fastställt.

Samförståndsavtal med EU
Europarådet och EU har enats om ett samförståndsavtal som undertecknades 2007. I överenskommelsen fastställs de viktigaste samarbetsområdena och de institutionella arrangemangen för avtalets genomförande. Att undvika dubbelarbete är viktigt i samarbetet mellan EU och Europarådet. I avtalet ingår också beslutet om att EU ska tillträda Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Samförståndsavtalet kan ses som ett ramverk där EU kan dra nytta av Europarådets kunskaper och kompetens.

Europadomstolen för mänskliga rättigheter
Europadomstolen för mänskliga rättigheter är ett rättsligt övervakningssystem som upprättats enligt Europakonventionen. Europarådets ministerkommitté övervakar att domstolens domar verkställs. Sedan 1995 är Europakonventionen svensk lag. Europadomstolen kan ta emot klagomål från enskilda personer, enskilda organisationer eller grupper av enskilda som anser att deras fri- och rättigheter enligt konventionen eller något av tilläggsprotokollen blivit kränkta. Även samer vänder sig till Europadomstolen när man upplever att det svenska systemet inte tar hänsyn till ursprungfolkens rättigheter, och man inte kommer längre i det svenska domstolsväsendet.

© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2018-01-11

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

MenyPolitik
MenyPolitik
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?