måndag 19 augusti 2019
skog
Foto: Marie Enoksson.

Fakta om skogen

Här finns lite fakta om skogen i ett svenskt och internationellt perspektiv.

Sveriges totala landareal är 41,3 miljoner hektar. Av detta är:

  • 23 milj. ha skogsmark
  • 4,5 milj. ha myr
  • 0,9 milj. ha berg
  • 3,5 milj. ha fjäll och fjällbarrskog
  • 3,4 milj. ha åker och betesmark

Mest tall och gran
Det totala virkesförrådet på produktiv skogsmark är omkring 3,0 miljarder m3sk varav 39 % är tall, 42 % gran och 12 % björk. Medelvirkesförrådet per hektar på produktiv skogsmark är 135 m3sk per hektar.

Ökat virkesförråd
Det totala virkesförrådet på produktiv skogsmark är omkring 3,0 miljarder m3sk varav 39 % är tall, 42 % gran och 12 % björk. Medelvirkesförrådet per hektar på produktiv skogsmark är 135 m3sk per hektar. Sedan 1920-talet har virkesförrådet i Sveriges skogar ökat med mer än 80 %.

Medelboniteten på produktiv skogsmark är 5,3 m3sk per hektar och år. Tillväxten på produktiv skogsmark är cirka 116 miljoner m3sk, 123 miljoner m3sk på samtliga ägoslag.

*Uppgifterna om skogarnas tillstånd och tillväxt avser produktiv skogsmark som inte är skyddad inom nationalparker, naturreservat eller naturskyddsområden enligt 2013 års gränser.

Världens skogar
Runt om i världen finns ca 4 miljarder ha skogsmark. Detta motsvarar drygt en tredjedel av den totala landarealen. De största skogsarealerna finns i Ryssland, Brasilien, Kanada, USA och Kina. Världens avskogning under 2000–2010 uppskattas till 5,2 miljoner hektar per år. Detta att jämföra med en minskning med 8,3 miljoner hektar per år under perioden 1990–2000. Afrika, Sydamerika och Oceanien fortsätter att stå för den största nettoförlusten av skogsmarksareal.

Världens virkesförråd
Världens virkesförråd på skogsmark uppskattas till 527 miljarder m3 på bark varav cirka 40 % finns i Ryssland och Brasilien.

Gammal skog i Sverige

Arealerna med gammelskog har minskat kraftigt i Sverige under 1900-talet. Utvecklingen har också gjort att de områden med gammelskog som finns kvar har splittrats i enskilda bestånd som blivit mer och mer isolerade från varandra. Framför allt är det arter med begränsad spridningsförmåga som hotas när gammelskogen på detta sätt fragmenteras. 

Som gammelskog räknas i norra Sverige (region 1–3) den skog som är äldre än 150 år. I södra Sverige (region 4–5) går motsvarande gräns vid 130 års ålder. Åldern räknas som beståndets genomsnittsålder. Den påverkas inte av att det vid sidan om det dominerande trädskiktet kan finnas enstaka mycket äldre träd och/eller ett underskikt med uppväxande yngre träd. 

I landets norra delar, framför allt i gränstrakterna mot fjällvärlden, finns fortfarande många områden med mer än 10 procent gammelskog, men i södra Sverige kan mindre än 2 procent av skogen numera räknas som gammal.

Plantering av contorta
Contortatall (Pinus contorta) är ett vanligt barrträd i västra Nordamerika. I Sverige har den planterats i betydande omfattning, bland annat för att den växer snabbt. Rennäringen är emot plantering av contortatall av den anledningen att den växer så tätt. Skuggan förändrar växtligheten på marken. Det gör att renlaven, som renen betar, minskar eller försvinner. Contortaskogarna är dessutom svåra att jobba i för renskötarna.

© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2016-03-31

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyRennäring
MenyRennäring
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?