måndag 19 augusti 2019

Cesiummätning av ren i fält. Foto: Sören Långberg.

Utrustning för att mäta cesiumhalten i renkött. Foto: Sören Långberg.

Sören Långberg. Foto: Marie Enoksson.

30 år efter Tjernobyl

Rennäringskonsulent Sören Långberg minns exakt var han befann sig när han hörde om tjernobylolyckan. Sedan skulle han själv komma att jobba med konsekvenserna av olyckan. I dagarna är det 30 år sedan det radioaktiva nedfallet kom att förändra renskötseln i Västerbotten och norra Jämtland för alltid.

Natten till den 26 april 1986 inträffade kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, Ukraina, 11 mil norr om Kiev. Reaktor 4 i kärnkraftverket förstördes genom en explosion som utlöstes på grund av ett misslyckat experiment. En härdsmälta uppstod och radioaktiva partiklar läckte ut och spreds med vindarna över stora delar av Europa. Radioaktivitet kallas den process då instabila atomkärnor spontant sönderfaller och avger joniserad strålning. 

Att släcka branden i reaktorn tog nio dagar. Strålningen utanför kärnkraftverket var tidvis flera tusen gånger över det normala. Om en person blir utsatt för höga doser av joniserad strålning kan kroppens celler skadas eller till och med dö.

I Sverige drabbades delar av Norrbotten, samt Västerbotten, Jämtland, Västernorrland, Gävleborg, Uppland och Västmanland av nedfallet. Larmet om radioaktivt nedfall fick människor att sluta plocka bär och svamp och till och med gräva ned älgar och renar. En lätt panikartad stämning spred sig. Myndigheterna satte gränsvärden för hur mycket cesium slaktat kött fick innehålla. Beslutet fick stora konsekvenser för rennäringen och älgjakten. Men med tidiga insatser har cesiumvärdena kunnat minskas betydligt. Kontrollprogram för cesium i slaktad ren infördes. 27 000 renkroppar kasserades 1986.

I en del samebyarna i Västerbotten och norra Jämtland blev en konsekvens av tjernobylolyckan att slakten tidigarelagts. Större slaktuttag sker alltid före den 18 november för att minska behovet av andra åtgärder, till exempel stödutfodring. Det är särskilt renlaven som höjer upp cesiumvärdena, och det är ju lav som är renens huvudsakliga föda under vinterbetessäsongen. Under vintersäsonger då betet är låst på grund av isbildning, ökar stödutfodringen och cesiumhalterna i renkött går ner.
 
Cesiummätning sker både ute i fält och på slakterierna. Ibland måste renkroppar kasseras om värdet överstiger 1500 bequerel per kilo. Säsongen 2013/2014 kasserades 33 renar och säsongen 2014/2015 kasserades bara två renar.
- Vi har kommit dithän att merparten av slaktdjuren går att slakta normalt, men vissa områden har fortfarande behov av åtgärder, säger rennäringskonsulent Sören Långberg.
 
Långberg minns exakt var han befann sig när han hörde om tjernobylolyckan på radion. Han snickrade på sitt hus i Sorsele.
- Det var en läskig känsla att inte veta hur det osynliga radioaktiva nedfallet påverkade ens liv, säger han. 1989 började han själv jobba med cesiummätning på ren på Länsstyrelsen i Västerbotten (Lantbruksnämnden). Från början togs blodprov men sedan ersattes detta förfaringssätt med en detektor samt köttprover.
 
År 2007 tog Sametinget över ansvaret för rennäringsfrågor från Jordbruksverket och de tre nordliga länsstyrelserna och Sören Långberg blev anställd av Sametinget.
- Enligt den statistik som jag har tillgång till har ungefär 80 000 renar slaktats tidigare än normalt mellan åren 1996-2014, med reservation för Jämtland, säger Långberg. Det innebär gissningsvis ungefär 100 000 renar totalt. Över 200 000 har kasserats på grund av för höga cesiumhalter.

 

© Sametinget 2019
Uppdaterad: 2017-08-21

Om Sametinget

Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.

Myndigheten

Sametinget är en statlig myndighet under regeringen, med särskilt ansvar för språk, kultur och rennäring.

Det folkvalda organet

Det folkvalda parlamentet består av 31 ledamöter som träffas till plenum tre gånger per år. Styrelsen är ytterst ansvarig för Sametingets verksamhet.

Kontakt

Sametinget
Box 90, 981 22 GIRON / KIRUNA
Besök: Adolf Hedinsvägen 58
Tel 0980-780 30, Fax 0980-780 31
E-post kansli@sametinget.se

Kontaktformulär 
Så här behandlar vi dina personuppgifter

Öppettider:
Mån-Fre 08:30-12:00, 13:00-16:00
Sommartid:
Mån-Fre 08:30-12:00

 

MenyRennäring
MenyRennäring
På www.sametinget.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att fortsätta surfa godkänner du att vi använder cookies. Vad är cookies?