Gällivare tingsrätt släppte sin dom klockan 11.00 den 3 februari 2016: Girjas samebys försthandsyrkande bifölls. Girjas sameby har i förhållande till staten ensamrätt till småviltjakt och fiske. Girjas sameby har rätt att utan statens samtycke upplåta jakt på samebyns område och staten får inte upplåta jakt- och fiskerätt på området.

Beskedet följdes av glädje, förvåning och lättnad hos de samebymedlemmar och samer som samlats i Gällivare för att ta emot domen. En process som inleddes 2009 hade lett till en delseger. Men domen får inte laga kraft förrän den inte längre går att överklaga. Det kan ta minst sex år om staten överklagar och om målet går ända upp i Högsta domstolen.

En av domarna lagmannen Niklas Lind förklarade varför domen blivit uppskjuten två gånger. Rätten har satt sig grundligt in i den omfattande skriftliga bevisningen: ett stort antal skrifter, doktorsavhandlingar, betänkanden och propositioner, som båda sidor hänvisat till, plus en hel del annat material.

Rådman Christer Thornefors  gav bakgrunden till domen och sa att tingsrätten gått tillbaka till 400-500-talet e. Kr. Åtminstone så länge verkar samer ha levt inom Girjas samebys område och jagat och fiskat - och i vart fall de senaste tusen åren. Sedan har man funderat på när området kom under svensk suveränitet, när staten möjligen blev ägare till marken och när svensk rätt blev tillämplig i området.

Tingsrätten konstaterar att samerna erlagt skatt sedan 1550-talet, under Gustav Vasas tid. Då har svensk suveränitet uppkommit och samerna fallit under den svenska rättsordningen. Tornefors påpekar att suveränitet inte är detsamma som ägande. Staten har först genom den
s k avvittringen som skedde ca 1887 i Gällivare, blivit ägare till marken.

I domen prövas inte äganderätten utan enbart samiskt bruk av marken genom jakt och fiske, genom rättsinstitutet urminnes hävd. Tingsrätten menar att begreppet urminnes hävd kan tillämpas på grund av de speciella förhållanden som gäller för det aktuella området, trots att det är ett stort område. För att överleva i ett kargt landskap och hårt klimat krävdes vidsträckta marker.

Enligt 1734 års lag har samerna haft rätt enligt urminnes hävd och något alldeles speciellt måste hända för att rätten enligt urminnes hävd ska upphöra. Någon sådan omständighet finns inte, och därför bifalls samebyns talan. Mot den bakgrunden kan inte staten upplåta samebyns jakt- och fiskrättigheter och låta länsstyrelsen verkställa detta, trots att det står i rennäringslagen. Att så har skett strider mot regeringsformens 2 kap §15 och 11 kap § 14, menar Gällivare tingsrätt. Statens upplåtelserätt ska alltså inte gälla.

I praktiken kommer ingenting att hända förrän domen vinner laga kraft. Det gör den inte förrän den inte längre går att överklaga. Staten har nu tre veckor på sig att överklaga domen och begära prövningstillstånd i hovrätten.