
Sametinget i Finland
21 ledamöter
Sametinget i Finland har 21 ledamöter som väljs in på personliga mandat för fyra år i taget. Det finns inga politiska partier. Kommunerna i det samiska området har minst tre ledamöter var, medan andra kommuner har rätt till minst ett mandat var. Ledamöterna träffas 4-5 gånger per år. Vid Sametingsvalet 2003 var 5 155 samer röstberättigade.
Senaste valet: Hösten 2007
Antal samer i röstlängden: 5155 (2003)
Valdeltagande: 55,2 % (2003)
Bakgrund
I Finland bor enligt officiella siffror (som utgår från sameröstlängden) ungefär 6 000 samer. Majoriteten bor i kommunerna Utsjoki, Inari, Sodankylä och Enontekiö. Sedan 1992 är samiska officiellt språk i vissa kommuner i norra Finland. Samerna ska ha rätt att prata och skriva samiska i kontakt med myndigheter, t.ex. domstolarna. Skyltar och anslag ska förutom finsk text även ha samisk text. I Finland är inte renskötseln förbehållen samer utanvarje bosatt finländsk medborgare i norra Finland får bedriva renskötsel. Hälften av samerna lever av renskötsel eller näraliggande näringar.
Politisk situation
Andra Världskriget gjorde att människor kom närmare varandra. I Finland liksom i Norge ökade förståelsen för varandra på bägge sidor. Samerna blevmedvetna om sin kulturella särart, dess värde för individen och för samerna i allmänhet. Efter kriget började man även i Finland att utforma en minoritetspolitik. Ett av de första tecknen till den nya inställningen var utredningsarbetet 1949-52, där man för första gången föreslog ett bestämt sameområde.
Starkt tradition av kulturell självstyre
Ett ökat intresse från statens sida för samefrågor ledde till att en lag antogs 1973. Lagen gav samerna ökat självstyre genom att ett sameparlament bildades. Parlamentet fick status som rådgivande organ till regeringen. När det gäller minoritetspolitik har Finland andra traditioner än Sverige. I Finland finns en stark svensk minoritet, som tillerkänts långtgående kulturellt självstyre, och i viss mån också territoriellt självstyre som på Åland.
Grundlagsskydd
I Finland har de finska samernas ställningstärks och getts skydd i grundlagen, efter beslut av den finska riksdagen i juni 1996. Grundlagsskyddet stärker samernas ställning som urfolk, med rätt att bevara sitt språk och sin kultur. Den finska regeringsformen innehåller från 1/1 -1996 en paragraf som säger att "Samerna såsom ett urfolk skall, enligt vad som stadgas i lag, tillförsäkras kulturell autonomi inom sitt hembygdsområde i ärenden som angår deras språk och kultur".
Kulturell autonomi
Konkret och praktiskt innebar skrivningen att dåvarande Sameparlamentet, som enbart hade en rådgivande roll i förhållande till regeringen, upphörde och ersattes av ett folkvalt Sameting. Det nya Sametingets uppgifter regleras i en ny sametingslag som ger de finska samerna kulturell autonomi (självbestämmande) inom samernas hembygdsområde. Hur detta ska utformas i praktiken är dock inte klart, men grunden är lagd.
Förhandlingsplikt
Myndigheterna i Finland har en plikt att förhandla med tinget om alla vittsyftande och viktiga åtgärder, som på ett direkt och särskilt sätt kan inverka på samernas ställning som ett urfolk. Det gäller: 1. samhällsplanering 2. skötsel, användning, arrendering och överlåtelse av mark, skyddsområden och ödemarksområden 3. tillståndsansökningar angående inmutning av gruvmineraler 4. ändring i lagstiftningen eller förvaltningen angående näringar som hör till samisk kultur 5. utveckling av undervisningen på samiska eller i samiska språket och av social- och hälsovårdstjänsterna 6. annat motsvarande ärende som har inverkan på samernas språk, kultur eller deras ställning som urfolk.
Postadress: Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel/Phone: +46 (0)980-780 30 fax: +46 (0)980-780 31








