Klimatförändringarna och rennäringen

Varmare klimat
Jordens klimat har blivit varmare. De senaste 150 åren har temperaturen höjts med drygt 0,7° C och under de senaste decennierna har temperaturen stigit med knappt 0,2° C per årtionde. Effekterna av en klimatförändring börjar nu märkas på alla kontinenter, konstaterar regeringen i propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik (prop. 2008/09:162) som nyligen överlämnades till riksdagen. Effekterna är t.ex. förhöjd havsnivå, minskande snötäcke, minskad utbredning av havsisen och krympande glaciärer.

Utsatta regioner
Konsekvenserna av en klimatförändring kommer att variera kraftigt över jorden beroende på olika stora regionala förändringar och på skillnader i sårbarhet och förmåga till anpassning. IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change) pekar ut delar av Asien och Afrika samt Arktis som särskilt utsatta regioner.

Temperaturstegring
I Europa har temperaturen stigit något snabbare än globalt de senaste 150 åren och ökat med 0,9° C. I propositionen konstateras även att förutsättningarna för rennäringen förändras. Längre vegetationssäsong och mer bete uppväger knappast försvårade vinterbetesförhållanden och förflyttning av renar.

Sametingets budgetanslag
Regeringen gör mot den bakgrunden den bedömningen att anslaget 1:28 Främjande av rennäringen m.m. i statsbudgeten framöver även bör omfatta ”samebyarnas kostnader som uppkommit till följd av ingångna avtal med markägare om vinterbete utanför renskötselområdet samt andra åtgärder för att anpassa rennäringen till förändrade klimatförhållanden och bidra till bättre planeringsförutsättningar för rennäringen”. Främjande av rennäringen m.m. tillförs 9 miljoner kronor 2009 samt 10 miljoner kronor 2010 respektive 2011.

Förändrade förutsättningar för rennäringen
Skälen för regeringens bedömning är att förutsättningarna för att bedriva rennäring i Sverige enligt klimat- och sårbarhetsutredningen allvarligt kommer att påverkas av klimatförändringarna. Snöförhållandena vintertid kan bli besvärligare. Stora renbetesområden kan låsas av skare och isbildning, vilket kan innebära ökat behov av stödutfodring. Kostnader för stödutfodring kan begränsas om vinterbetesmarker utanför renskötselområdet kan nyttjas när besvärliga snöförhållanden hindrar renbete på traditionella renbetesmarker. Rennäringen kan komma att behöva ändrade regler för att klara förändrade klimatförhållanden som leder till ändrat renbete, ändrade flyttider och nya flyttvägar.

Intressekonflikter
Det kan i sin tur leda till ökade intressekonflikter med andra näringar och i förlängningen fler domstolsprocesser. Vinterbetesmarker utanför renskötselområdet som reservbete vid tider av beteskris, är än så länge en outnyttjad resurs för rennäringen. Avtal mellan rennäringen och markägare om arrende av naturbete utanför renskötselområdet bör kunna upprättas, menar regeringen.

Andra värden än de ekonomiska
Regeringen framhåller också att renskötseln och samerna som urfolk tillför kultur- och miljövärden vilka är svåra att översätta till ekonomiska termer. Rennäringspolitiken bör utformas så att den skapar förutsättningar för en hållbar och livskraftig rennäring i ett förändrat klimat.