Etnisk diskriminering
Internationella konventioner
Det främsta internationella instrumentet för att motverka etnisk diskriminering utgörs av FN:s konvention om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (rasdiskrimineringskonventionen). Konventionen syftar till att garantera alla människor, oavsett ursprung, absolut och fullständig rätt till alla tänkbara mänskliga rättigheter.
Europakonventionen
Europakonventionen innehåller i artikel 14 ett diskrimineringsförbud. Ett tilläggsprotokoll 12 till konventionen, som innehåller ett generellt diskrimineringsförbud, har antagits. Även i EG-rätten, till exempel artikel 13 i EG-fördraget och artikel 21 i EU-stadgan, finns bestämmelser där diskriminering förbjuds.
CERD
Efterlevnaden av FN:s konvention om rasdiskriminering bevakas av en särskilt tillsatt kommitté, CERD (Committee on the Eliminiation of Racial Discrimination). Kommittén har rätt att ta emot klagomål från en stat gentemot en annan. Kommittén kan också ta emot individuella klagomål mot stater som erkänt dess kompetens på detta område, något som Sverige har gjort. Regeringen är skyldig att med regelbundna intervall rapportera till kommittén om genomförandet av konventionsbestämmelserna.
Sveriges senaste rapport
I december 2006 lämnade Sverige sin senaste rapport till FN:s rasdiskrimineringskommitté,
CERD. Den 11-12 juli förhördes Sverige av kommittén i Geneve. I juli 2008 har svenska FN-förbundet lämnat en parallellrapport. Sametinget har i en egen skrivelse inlämnat sina observationer. CERD har lämnat ett antal frågor som Sverige fått besvara. Den 18 augusti kom CERD med sin avslutande rapport till Sveriges regering.
Skarp kritik från CERD
Rasdiskrimineringskommittén CERD är ovanligt konkret i sina rekommendationer. Kommittén anser att:
- bevisbördereglerna måste förändras i rättegångar om markrättigheter så att bevisbördan inte bara ligger på samebyarna
- att samebyarna måste få ekonomiskt stöd för att kunna försvara sina landrättigheter i domstol, och
- att gränsdragninskommissionens arbete ska färdigställas och att samernas muntliga traditioner och bristen på skriftlig samisk dokumentation ska beaktas i detta arbete
Rapport från DO
Sommaren 2008 kom Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) med sin rapport "Diskriminering av samer - samers rättigheter ur ett diskrimineringsperspektiv". EU ställer krav på att likabehandlingsmyndigheter ska genomföra oberoende undersökningar och publicera oberoende rapporter om diskriminering. Syftet med rapporten är att synliggöra samers erfarenheter och föreslå åtgärder för att förebygga och motverka diskriminering. DO Katri Linna menar att samers delaktighet och
inflytande måste öka.
Exempel
Modersmålsundervisning i korridorer efter skoltidens slut. Bemötande från myndighetshåll som fortfarande präglas av assimileringstankar och negativa föreställningar om samer. Samers kultur används i kommuners marknadsföring samtidigt som deras rättigheter åsidosätts. Samer blir inte bemötta som individer utan kategoriseras utifrån föreställningar om samer som grupp. Det är några exempel på samers upplevelser av diskriminering och trakasserier som framkommer i DO:s rapport.
Några viktiga förslag
- På grund av den historiska assimilerings- och utbildningspolitiken hotas de samiska språken. Kraftfulla åtgärder behövs för att stärka språkens ställning.
- Det finns en ömsesidig misstro mellan samerna och myndigheter på lokal och nationell nivå som bottnar i historiska oförrätter. Kommunerna inom förvaltningsområdet bör därför, tillsammans med samerna, utforma åtgärder som säkerställer samernas lagliga rättigheter
- Minoritetslagstiftningen måste kompletteras med effektiva sanktioner och ett oberoende tillsynsorgan måste inrättas som får möjlighet att bevaka och säkerställa att samerna får del av sina rättigheter som urfolk och nationell minoritet.
Postadress: Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel/Phone: +46 (0)980-780 30 fax: +46 (0)980-780 31








