Efterlysning av transkriptioner av sydsamiska berättelser

Studentarbeten
Under de senaste åren har ett flertal studenter vid Umeå och Uppsala universitet inom ramen för sina kurser i samiska arbetat med arkivmaterial från Institutet för språk och folkminnen. Materialet har utgjorts av inspelningar som studenterna har transkriberat och översatt. Detta material har i de flesta fall stannat hos enskilda studenter och hos universiteten trots att ett intresse för material av just den här typen finns hos en samisk allmänhet.

Kontakt önskas
Vi vill komma i kontakt med dig som någon gång arbetat med att transkribera arkivmaterial. Materialet behöver inte vara hundra procent klart eller granskat av någon. Allt vi kan få tillgång till kan bli av stor nytta. Vi som jobbar med projektet kommer att ta kontakt med de närmaste efterlevande till informanterna för att få mer information. Materialet kommer också att granskas innan det offentliggörs.

Förfädernas röster
De som vill läsa på sydsamiska har inte mycket text att tillgå. Det mesta är översättningar av offentlig information. Det material som berättats av våra egna förfäder har en helt annan dignitet, speciellt när man också kan höra deras röst. Därför vill vi göra det här tillgängligt för alla som har intresse av det. Det är dessutom en demokratifråga.  Alla dessa inspelningar som finns i arkiven är offentliga och de går att begära ut av vem som helst. Men det är egentligen bara forskare och specialintresserade som lägger ner tid och kraft på att begära ut dem.

Sametinget i Sverige har fyra mål med projektet:

1. Att sätta fokus på ett arbetssätt som många kan använda för att arbeta med revitalisering.
2. Sätta fokus på människorna som arbetar med att dokumentera tillgängliggöra dokumentation.
3. Sprida kunskap till den samiska befolkningen om vilket material som finns. De efterlevande kan ha ett intresse av vad deras nu döda släktingar har berättat. Informationen ska först spridas till dem och därefter till allmänheten via Sametingets hemsida.
4. Ta fram mer skriven litteratur producerad direkt på samiska (till en början sydsamiska men i förlängningen fler varieteter). Dessa texter kan fungera som en norm för språkarbete som ska göras i framtiden.

Frågor och svar
Om du vet att du har texter i byrålådan kanske du har ytterligare frågor du skulle vilja ställa? Här finner du svaren på några tänkbara funderingar:

• Varför vill du ha just min text?

Därför att du har arbetat med att transkribera den. Oavsett om du känner dig klar med den eller inte är den är den viktig för mig och i förlängningen den samiska allmänheten. Inspelningarna som finns i arkiven är exempel på traditionellt berättande. Denna typ av dokumentation är en nyckel till att kunna bilda nya ord och uttryck på samiska för nya företeelser. Men texterna är viktiga inte enbart ur ett språkligt perspektiv, utan för hela den samiska kulturen.

• Varför är den här typen av text viktig?

Därför att det är sydsamiska originaltexter. Hela referensramen den är byggd runt, är sydamisk. Det skiljer den här texten från de flesta sydsamiska texter som är översatta. De här texterna kan tillsammans med t.ex. Gåebrehki soptsesh och Qvigstads texter från Aarborte utgöra en norm för hur vi ska skriva på sydsamiska i fortsättningen.

• Men jag vet inte om jag kan visa den här för andra, det kan ju finnas fel i den.

Om vi publicerar den på Sametingets hemsida behöver inte du ansvara för innehållet. Jag kommer att granska materialet så att det håller tillräckligt god kvalitet och göra de ändringar i texten som behövs. Du behöver inte ens skriva ut ditt namn om du inte vill, men du får gärna ha det där.

• Men vänta nu! Ska du granska mitt material? Det är ju bra som det är.

Då kan du berätta det för mig så utgår vi från att inget behöver ändras, men jag går ändå igenom materialet och tar kontakt med dig om det är något jag undrar över innan jag lägger ut det.

• När jag fick ljudfilen fick jag instruktioner om att den inte fick spridas. Får jag lämna ut mitt arbete till dig?

Ja, det får du. Jag har bett om lov från SOFI (Institutet för språk och folkminnen under vilket DAUM sorterar) och fått det skriftligt.

• Men är det rätt att sprida ut det de pratar om på bandet?

Det här är en viktig fråga eftersom det kan vara känsligt material på banden. Det är ni som vet och när jag lyssnar på dem vet också jag. Samiskt språkcentrum anser att det som finns på bandet är något som tillhör den samiska gruppen och är en del i revitaliseringen av sydsamiskan, men naturligtvis ska inte känsligt material spridas. Det är dock viktigt att göra sagesmännens efterlevande uppmärksamma på att det sker och be dem om lov. Jag tror inte att det är ett problem, men det är bättre att vara förberedd än att få en tråkig överraskning senare.

• Vad är det du vill ha av mig?

Det jag behöver är själva texten som du skrivit (så som informanten berättar på bandet), ljudfilen och om du har en ordlista och en översättning till texten är det jättebra. Om du inte har ljudfilen kvar eller inte hittar den så vill jag veta vad du vet om den. Skivans nummer, när den är inspelad, var, vilka som medverkar osv. för att jag ska kunna leta rätt på den igen i ett arkiv.

• Vad ska vi lägga ut?

Till en början inte så mycket. Det är bättre att börja i liten skala och sedan bygga på. Det vi tänker lägga ut är ljudfilen i ett format som går att streama, men inte ladda ner, samt texterna på sydsamiska som återger vad som sägs på bandet. Vi lägger inte ut översättningarna i nuläget.

• Om jag skickar materialet till dig, kommer du då att visa upp det?

Nej. Jag visar inte upp något arbete för någon annan förrän vi gått igenom det tillsammans och vi känner oss nöjda med kvaliteten på det.

Tveka inte att ta kontakt med mig för att diskutera vidare!

David Jonasson
Gïelekonsulente Saemien gielejarngesne / Språkkonsulent vid Samiskt språkcentrum

Tel. 070-696 42 05