Tal vid öppnandet av Nordiska Museets utställning Sápmi

Ers Kungliga Höghet
Mina damer och herrar
Vänner av Nordiska Museet

Det är en stor ära för mig att på vägnar av Sametinget säga några ord med anledning av öppnandet av den nya utställningen Sápmi. Från samisk sida är vi också hedrade över att utställningen officiellt öppnas av kungahuset genom kronprinsessan Victoria. Samernas relation till den svenska statsbildningen och kungahuset är lång.

Gustav Vasa
Här i Nordiska Museet är denna relation uppenbar genom Gustav Vasas påtagliga närvaro i museet. När Sápmi började inkluderas i den svenska statsbildningen framförallt under Gustav Vasas regenttid hade samerna kungahusets beskydd, under förutsättning att vi höll oss till svensk lag och goda sedvänjor. I Gustav Vasas instruktioner till sina ämbetsmän i Sápmi poängterade han ofta att de skulle hålla ”lapparna på gott humör”. Gustav Vasa var förvisso en rätt så hårdhänt regent, men insåg vikten av att förhålla sig väl till sina undersåtar och understundom inlåta sig i en dialog med allmogen – det gällde också samerna. Utan att vara allt för ironisk ligger den utställning som Nordiska museet öppnar i linje med Gustav Vasas devis - håll samerna på gott humör och inlåt dig i dialog med samerna.

Spegelskärvor av historien
Nordiska Museets tidigare sameutställningar och den nya utställning som nu öppnas kan ses som samtidens spegelskärvor av historien, men kan också ge antydningar om framtidens utvecklingstrender. Det som har att göra med samernas och den svenska nationalstatens relationer har sedan Gustav Vasas tid solkats ned, framför allt under den koloniala epokens höjdpunkt under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Etableringen av Nordiska Museet ägde rum under denna epok och denna tidsandas värderingar kom givetvis att länge påverka bilden av det samiska.

Utmaningar
I vår post-koloniala samtid är det viktigt att både det samiska och svenska samhället tillsammans kan hantera sitt gemensamma koloniala förflutna, vare sig det gäller frågor som rör repatriering av mänskliga kvarlevor, heliga föremål som de så kallade ”trolltrummorna” eller samernas rätt till land och vatten. Vi kommer att ställas inför många utmaningar. Utmaningar för oss i egenskap av enskilda samhällsmedborgare, oavsett etnicitet och profession, såväl på samhällsinstitutioner som på museer, public service, pressen, riksdag, regering, sametinget med flera.

Strindberg
I porten till Nordiska museet möts vi av August Strindbergs ord ”Sagor jag täljer att arv sitt de unga minnas må” inristade i Carl Eldhs reliefer. August Strindberg som var en av tillskyndarna av Nordiska Museet var av samisk börd. Av någon anledning har detta inte satt några större avtryck i svensk litteraturhistoria. Strindbergs familjebakgrund med rötter i Ångermanland och hans författarskap visar att gränsen mellan det samiska och det svenska inte är absolut - utan att det finns många beröringspunkter bara man tar bort skygglapparna.

Dunkla krafter i samhället
Jag vill understryka att utställningen Sápmi bör se som ett möte mellan det samiska och det svenska och därför också som en del av en pågående avkoloniseringsprocess. Läser ni dagens ledarsida på tidningen Expressen förstår ni att det fortfarande finns dunkla krafter i det svenska samhället. I en osignerad ledareartikel går man till storms mot ”renstödets statsfinansiella samhällsekonomiska vansinne” och att välvilliga riksdagspolitiker i Stockholm inrättat ett ”pseudoparlament” i Kiruna kallat Sametinget.

Expressens motvilja mot samer
Jag har inget att erinra mot att man kritiskt granskar stödet till renskötseln, men Expressens tendensiöst vinklade ledare med populistiska övertoner andas en motvilja, präglad av okunskap om samerna som folk bara för att man tycker att rennäringen får för mycket ekonomisk stöd. Mycket märkligt, men trots detta har jag en tro att Expressens ledaravdelning inte är så förblindande av sin egen svenskhet så att man avvisar en dialog i saken.

Hopp om fruktbar dialog
Jag avser därför att både särskilt inbjuda Expressens ledarsida till denna utställning och att ställa upp som personlig guide - om Expressen nu vill ha en same med renskötarbakgrund som ciceron. Avslutningsvis är det min absoluta förhoppning att utställningen Sápmi vill medverka till att frigöra oss från historiens schabloner och stereotyper om samerna, samisk kultur, renskötsel med mera och skapa förutsättningar för en fruktbar dialog, tillit och försoning mellan det samiska och det svenska.

Tack.