SSR:s landsmöte 2007 i Umeå

Ordförande, ombud, åhörare.
Stort tack för inbjudan, jag kommer med hälsningar från Sametinget.

Det känns också speciellt för mig att få närvara vid landsmötet och representera Sametinget eftersom jag har följt SSR:s landsmöten sedan barnsben. Jag brukade följa med min far när han representerade samebyn och jag har många minnen från den tiden. Det är på det sättet som jag började följa samepolitiken och samiska frågor.

Jag ser på föredragningslistan att detta landsmöte ska behandla flera aktuella frågor såsom klimatförändringar och hälsa och arbetsmiljö. Sistlidna vinterns dåliga bete var en stor prövning eftersom betet låstes under is och snö över nästan hela renbetesområdet. Från Sametingets sida arbetade vi för att få loss pengar till utfordring och till sist fick vi extra bidrag med 37 miljoner kronor. Den tidiga våren medförde att hela summan inte förbrukades. Givetvis får inte hela bilden av vinterns påverkningar förrän vi ser hur kalvbeståndet ser ut. Men denna vinter har väckt oss och diskussioner om miljö och klimat har blivit viktigare än någon gång tidigare. Frågan är hur detta kommer att påverka de samiska näringarna och det samiska folket i framtiden.

Rennäringens framtid är knuten till att det finns betesmarker. Flera samebyar har i domstol fått pröva sina rättigheter till markerna. På Sametingets senaste möte förra månaden behandlade vi Härjedalssamebyarnas ansökan till Samefonden. Sametingets åsikt är att det är Svenska statens ansvar att finna en lösning och säkra renskötselns framtid i Härjedalen. Det här är en fråga som kan påverka hela renskötselområdet och därför är det en viktig fråga för hela det samiska folket. Vi samer är Sveriges urfolk och vi ska få skydd med folkrätten som grund och därför är det Svenska statens ansvar att säkra vår framtid.

En annan viktig framtidsfråga är hälsa och arbetsmiljö. FN:s rapportör Paul Hunt har nyligen lämnat en rapport där han ifrågasätter hur Sverige behandlar samernas hälsosituation. En fråga som han pekar på är renskötarnas arbetsmiljö. Han föreslår att regeringen skall finna och genomföra praktiska, ja nödvändiga, lösningar och inrätta bättre och mer forskning om samernas hälsosituation.

Jag vill också passa på att nämna att Sametinget från den 1 januari är central förvaltningsmyndighet för rennäringsfrågor och Sametinget har övertagit vissa uppgifter från länsstyrelserna och jordbruksverket, exempelvis renmärkeshanteringen. Nu är även Landsbygdsprogrammet igång och Sametinget är den myndighet som handlägger samiska projekt och företagsansökningar. Landsbygdsprogrammet är ett EU-program med syftet att utveckla landsbygdsområdet, programtiden är mellan 2007-2013 och i hela Sverige skall 35 miljarder kronor användas. Bidrag kan man få till t.ex. för att starta ett nytt företag eller utveckla befintligt företag, fortbildning, utvecklings- eller samarbetsprojekt och miljöbevarande. Samiska projektägare och företag ska ta kontakt med Sametinget. Min förhoppning är att det kommer in många bra projektansökningar med syfte att utveckla det samiska området.

Slutligen vill jag upprepa att Landsmötet detta år har flera viktiga frågor att behandla under dessa dagar. Jag kommer med brinnande intresse följa dessa diskussioner. Jag önskar er lycka till med under dessa mötesdagar och även i framtiden!