Tal vid språkseminariet i Jokkmokk 070531

Det samiska språket eller språkens situation är oförändrat kritisk om man skall tro FN organet UNESCO. Det sydsamiska språket finns på UNESCO:s lista över utrotningshotade språk. I detta sammanhang är värt att uppmärksammas att 80 % av världens språkliga och kulturella mångfald uppbärs av ca 300-400 miljoner människor som vanligtvis brukar definieras som urfolk, vilket motsvarar ca. 4 % av världens befolkning.

I motsats till många andra urfolksspråk som inom en snar framtid är dömda att försvinna har de samiska språken en stor möjlighet att överleva och utvecklas. Skälen till detta är många, framförallt därför att samerna själva uttalat en vilja att de samiska språken fortsättningsvis skall leva vidare och att vi lever i demokratiska och civiliserade länder. I språkvetenskapliga och språkpolitiska sammanhang brukar det ofta beskrivas att samerna befinner sig i en språkbytesprocess.

I utredningen om finska och sydsamiska (SOU 2006:19) presenterade professor Mikael Svonni, Umeå Universitet, resultat från pågående forskning om den samiska språksituationen. Resultaten bygger på en enkätstudie som Samiska studier vid Umeå universitet har gjort om bl.a. språkförhållanden i Sverige hos den samiska befolkningen i Sametingets röstlängd. Studien visar att ca 55 procent av samerna i Sametingets röstlängd saknar kunskaper i samiska, medan ca 28 procent har kunskaper i nordsamiska. Ca 8 procent har kunskaper i lulesamiska och ca 10 procent kunskaper i sydsamiska. Ett annat problem är att personerna i Sametingets röstlängd som har kunskaper i samiska behärskar samiska på olika nivåer. Detta ställer bl.a. stora krav på utbildningssystemet och hur man hanterar detta pedagogiskt i en utbildningssituation. Sameskolorna och den integrerade samiska utbildningen i kommunerna brottas dagligen med nivåskillnaderna i språkkunskaper.

I studien framkommer också att det finns stora skillnader i de olika geografiska områdena. I Norra Lappland, alltså i det område där de flesta samer bor, är det 60 procent eller fler som har kunskaper i samiska. Kunskaperna minskar i Västerbotten, Jämtland och framför allt i landet i övrigt. Läs- och skrivkunnigheten bland de vuxna är något som vi i allmänhet tar för givet i Sverige. Detta gäller inte vuxna samer trots att samiska är mångas modersmål.

På grund av det svenska skolväsendets utformning och den assimileringspolitik som bedrevs i norra Sverige under 1900-talet har många samer aldrig haft möjlighet att lära sig att läsa och skriva på samiska. På svensk sida finns det sannolikt flera tusen vuxna samer med begränsade läs- och skrivkunskaper i samiska. Behovet av alfabetiseringskurser är därför stort. Sametinget har sedan budgetåret 2006 fått medel för vuxenundervisning genom korttidsstudiestödet, till vilket jag återkommer senare. Vi är alltså inne i en språkbytesprocess, där stora delar av den samiska befolkningen i Sverige trots kunskaper i samiska inte kan skriva och läsa sitt eget språk. Situationen är ännu mer prekär för lule- och sydsamiska än för nordsamiska.

Samtidigt som vi är inne i en språkbytesprocess har de små språkens rättigheter och minoriteternas rätt stärkts på internationell nivå under 1990-talet, framförallt här i Europa. Denna process har letts av Europarådet. Sveriges riksdag antog år 2000 en ny lagstiftning om minoritetsspråken i Sverige med anledning av att Sverige hade ratificerat Europarådets ramkonvention för nationella minoriteter och minoritetsspråkskonventionen. Genom ratifikationen åtog sig Sverige att upprättahålla en minimistandard beträffande skydd för minoritetsspråken. Den nya lagstiftningen innebar att samiskan blev officiellt erkänd så tillvida att samiska kan användas i kontakt med kommunala och statliga myndigheter i Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Arjeplog kommuner.

Reformen fick väl inte det genomslag många trott. Nationella utvärderingar och Europarådets utvärdering av det svenska genomförandet av minoritetsspråklagarna i de nuvarande förvaltningskommunerna för samiska, uppvisar mycket övrigt att önska. Även om Jokkmokk kommun inte har någon anledning att slå sig för bröstet, har dock kommunen arbetat för att göra det samisk språket synligt, bl.a.genom skyltning i kommunhuset. I samverkan med samebyarna i kommunen och Samernas utbildningscenter har man genomfört språkprojekt för att stärka användningen av samiska bland unga renskötare i rennäringen. Projekten presenterades under seminariet av Per Stefan Labba.

I slutbetänkandet Att återta mitt språk (SOU 2006:19) gör utredarna bedömningen att målsättningen för de nationella minoritetsspråken i den svenska språkpolitiken inte överensstämmer med Sveriges åtaganden enligt Europarådets konventioner. Utredningen föreslår att barn som tillhör de nationella minoriteterna ska få rätt att lära sig sitt eget språk, om de själva eller deras vårdnadshavare vill det. Utredningen föreslår även att den svenska språkpolitikens mål måste ändras så att de nationella minoriteterna har rätt att utveckla och tillägna sig sitt minoritetsspråk. Utredningen föreslår ett stort antal ytterligare åtgärder och kostnaderna för åtgärderna beräknas till ca 64 miljoner kronor. Utredningens förslag bereds för närvarande på regeringskansliet. Integrationsminister Saboni har antytt att en proposition kommer att läggas fram i riksdagen i början av 2008.

Utöver slutbetänkandet Att återta mitt språk har regeringen dessutom tillsatt en utredning som ska stärka det svenska språkets status. Denna utredning ska också se över minoritetsspråkens ställning. Utredningen ska lämnas till regeringen den sista december 2007 och en språklag föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.

När det gäller det samiska språkets plats i press och media kan noteras att samiska språket fått ett ökat utrymme i public service, dvs i radio och TV. I det nya avtalet mellan staten och SVT, SR och UR finns tydligt utsagt att pubic service radio och TV skall ta hänsyn till minoritetsspråken i programverksamheten. Beträffande presstödet till samiska och de andra minoritetsspråken har frågan hamnat i stiltje, beroende på att regeringen valt att lägga locket på för presstödsutredningens förslag. Europarådets ministerråd har i sin utvärdering 2006 rekommenderat den svenska staten att ge stöd till en samisk/tornedalsfinsk tidning.

Det samiska språkets roll i skolan och utbildningen togs upp i sameskolschefens inlägg i seminariet tidigare idag. För min del kan jag bara konstatera att regeringen tillsatt en utredning som ska se över Sameskolstyrelsen och dess organisation, vilket är helt i linje med vad Sametinget krävt. Utredningen kommer att överlämnas till regeringen under slutet av året.

Frågan är då vad Sametinget gör för att vända språkbytesprocessen? Sametingets plenum antog i februari 2004 en handlingsplan för en offensiv samisk språkpolitik Ett central del i handlingsplanen är att inrätta och starta en långsiktig, minst tioårig, språkkampanj för det samiska språket. Språkkampanjen skall främja en utveckling av de samiska språken som leder till att språkbytesprocessen kan vändas. Enligt handlingsplanen skall ett kampanjråd inrättas som ska fungera som styrgrupp för språkkampanjen med egen budget och tjänstemannastöd och ansvar inför styrelsen. Kampanjrådet skall bestå av fasta representanter för Sametingets styrelse, Sameskolstyrelsen, samebyarna, sameföreningarna, Samisk språknämnd och ev. ”moderuniversitet”. Kampanjrådet kan, vid behov, adjungera resurspersoner för kortare eller längre tid (t.ex. opinions- och folkbildare, forskare, representanter för myndigheter, marknadsförare, vuxenutbildare, representant för Sametingets kulturråd).

Sametingets styrelse utarbetar närmare förslag till kampanjrådets bemanning och till val av ordförande. Särskild hänsyn ska tas till eventuell regional spridning och behov av riksorganisationers representation. Sametingets styrelse utser inom sig minst en representant som har ett speciellt ansvar för språkfrågorna. För närvarande är Sametingets styrelseordförande Lars-Anders Baer ansvarig för språkfrågorna inom Sametinget.
Kampanjrådets uppgifter är bland annat:

• att på ett övergripande plan leda språkkampanjen inom Sametinget och Sameskolstyrelsen och därigenom också knyta ihop befintliga personella och ekonomiska resurser,
  
• att medverka i samhällsplaneringen och i frågor som rör det samiska språket, inom och utom Sápmi, och bevaka, föreslå åtgärder och ta initiativ för att samiska språkbehov på alla plan beaktas,
  
• att ge särskild uppmärksamhet åt uppföljning av språklagstiftningen och dess tillämpning,
  
• att lägga stor vikt vid arbete med attityder till det samiska språket och arbeta med attitydförändringar som leder i önskvärd riktning,
  
• att erbjuda praktiskt taget alla samer en tillräcklig information för deltagande i den språkliga revitaliseringen - uppsökande verksamhet och andra kampanjaktiviteter skall ta hänsyn till enskildas fria ställningstagande
• att särskilt uppmärksamma målgruppen samiskspråkiga föräldrar för information om tvåspråkighet och kunna erbjuda hjälp,
  
• att driva och utveckla insatser för samisktalande som saknar skriv- och läskunskaper i samiska (alfabetiseringsinsatser),
  
• att initiera och etappvis bygga upp en lämplig struktur av språkcenter,
  
• att få till stånd samiska språkmiljöer och ett synliggörande av samiskan i det samiska och svenska samhället,
  
• att arbeta för att positiva effekter kan tas tillvara genom ”samkörning” med andra antagna samiska handlingsprogram (t.ex. Mediepolitiskt program, Kulturprogram och Biblioteksplan),
  
• att informera om språkkampanjen och att redovisa initiativ och upprätta en flerårig plan för verksamheten och lämna förslag till styrelsen på årlig budget med prognoser för påföljande år.

Kampanjrådets uppdrag är omfattande och man kan fråga sig om uppdraget är rimligt? Sametingets styrelse kommer om någon vecka att utse ett kampanjråd på fem personer. I gruppen kommer representanter för Umeå Universitet, Sameskolstyrelsen och Samernas Utbildningscentrum att ingå. Styrelsens stora problem är hur detta arbete skall finansieras långsiktigt. I Sametingets budget för 2007 finns medel anvisade för kampanjrådets verksamhet initialt.

Kampanjrådets primära uppgift är till att börja med att utforma en kort- och långsiktig strategi på hur de tidigare beskrivna arbetsuppgifterna skall genomföras.

Förutom Kampanjrådet har Sametinget de två senaste åren genomfört alfabetiseringskurser enligt korttidsstudieordningen. Regeringen anslog 500 000 kronor för ändamålet 2007. Intesset har varit stort – tilldelade medel är förbrukade. Förordningen medger inte bidrag till personer fyllda 64 år. Sametinget är medveten om att många äldre som inte har rätt till bidrag upplever detta som orättvist, eftersom de inte heller tidigare fått möjlighet att lära sig läsa och skriva sitt modersmål. Några äldre har trots uteblivet bidrag deltagit i alfabetiseringskurserna. Ett annat stort problem i kursverksamheten är bristen på läromedel. Sametinget har tillsammans med Sameskolstyrelsen nyligen utgett en sydsamisk ordbok. Sametinget utgår från att alfabetiseringskurserna forstätter nästa år, att vi får full finansiering för kurserna och att vi kan få bort åldersgränsen på 64 år i regelverket.

När det det internationella dataföretaget Microsoft 2003/2004 meddelande att man ger stöd för samiska Windows XP blev det ett stort trendbrott och stor nyhet för de samisk språkmiljöerna i Sverige, Norge och Finland. Praktiskt innebär detta att man får tillgång till en integrerad mjukvara till datorer som för första gången är anpassad till alla samiska språkvariteter. Det finns stöd för samiska i både Mac- och Linusmiljöer. I en värld där många små språk slåss för sin existens är tillgången till modernt IT-stöd en förutsättning för överlevnad. Det är inte bara en teknisk fråga utan också en rättvisefråga. Nu är det angeläget att Sverige, Norge och Finland ger reellt och omedelbart stöd till detta viktiga språkteknologiska arbete så att det samiska språket blir jämställt med majoritetsspråken.

Det är glädjande att notera att den 30 maj, dvs igår – så presenterades det första samiska rättstavningsprogrammet på nordsamiska för Word i Windows - och Macmiljöer. Det är Sametinget på norsk sida som har varit ansvariga för detta arbete och det är bara att gratulera dem till denna prestation. En lule- och sydsamisk version av rättstavningsprogrammet är också på väg.

Denna positiva nyhet får avsluta mitt anförande. Samtidigt är det min fulla övertygelse att det idag finns förutsättningar för att de samiska språken kommer att överleva, just därför att vi samer själva är övertygade om att vårt språk skall fortsätta att vara ett levande språk.