Samiskt kulturlandskap. Foto: Tomas Utsi.
Heliga platser och forskningsetik
Det finns brister i forskningsetiken när det gäller forskning om urfolk och urfolks kulturlandskap. Lars-Anders Baer påpekar att Sveriges internationella åtaganden tydligen behöver göras kända i universitetsvärlden. Konventionen om biologisk mångfald och Akwé: Kon-riktlinjerna innehåller skrivningar om att visa respekt för urfolks kunskaper och sedvänjor.
Uppsala universitets planer på att sommaren 2007 anordna en sommarkurs i religionsvetenskap med temat ”Fjällexkursion till samiska offerplatser” har aktualiserat frågan om forskningsetik. När samebyn fick vetskap om kursen och protesterade mot planerna, ställde universitetet in kursen.
Offerplatser
Enligt kursbeskrivningen skulle studenterna inventera och dokumentera samiska offerplatser, fornlämningar och heliga platser i Abiskofjällen inom Gabna samebys marker. Sametinget påpekar i en skrivelse till universitetet att det inte är en självklarhet att urfolks kulturarv ska undersökas och dokumenteras utan folkets uttryckliga tillåtelse.
Sakralt kulturlandskap
Händelsen har gjort Sametinget uppmärksamt på att det finns brister i forskningsetik och kunskapen om hur forskare bör gå till väga för att visa respekt för samers och andra urfolks heliga platser. De platser Uppsala universitet hade planerat att inventera och dokumentera är en levande del av det samiska sakrala kulturlandskapet med starka religiösa värden. Det är platser som den samiska lokalbefolkningen av tradition har hyst respekt och vördnad inför.
Ingen kontakt i förväg
Sametinget ser allvarligt på att Uppsala universitet i förväg inte kontaktat samiska företrädare. Uppsala universitet har i detta fall inte respekterat värdet av de heliga platserna för det samiska folket. Lars-Anders Baer anser att universitetet brutit mot Akwé: Kon-riktlinjernas rekommendationer och kommer att ta upp saken med regeringen.
Konvention om biologisk mångfald
1993 ratificerade Sverige konventionen om biologisk mångfald. Konventionen innehåller formuleringar om att urfolks kunskaper, innovationer och sedvänjor, relevanta för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, ska respekteras, bevaras och bibehållas.
Akwé: Kon-riktlinjerna
Inom ramen för arbetet med konventionens artikel 8 j, beslutade det sjunde partsmötet för Konventionen om Biologisk mångfald den 19-20 februari 2004 enligt beslut VII/16, att anta de så kallade ”Akwé: Kon-riktlinjerna. Akwé: Kon-riktlinjerna ger en fingervisning om hur viktiga heliga platser och land- och vattenområden som av tradition bebos eller används av urfolk är för dessa folk samt vägledning om vilken hänsyn som ska visas när åtgärder eller verksamheter planeras inom sådana platser och områden. Akwé: Kon-riktlinjerna finns i dagsläget inte översatta till svenska, men finns däremot publicerade på engelska med namnet Akwé: Kon Guidelines (se länk i högerspalten).
För kontakt
Lars Anders Baer, styrelseordförande, 070-316 20 56
Kaisa Huuva, kulturhandläggare, 0980-780 37, 070-525 14 14
Offerplatser
Enligt kursbeskrivningen skulle studenterna inventera och dokumentera samiska offerplatser, fornlämningar och heliga platser i Abiskofjällen inom Gabna samebys marker. Sametinget påpekar i en skrivelse till universitetet att det inte är en självklarhet att urfolks kulturarv ska undersökas och dokumenteras utan folkets uttryckliga tillåtelse.
Sakralt kulturlandskap
Händelsen har gjort Sametinget uppmärksamt på att det finns brister i forskningsetik och kunskapen om hur forskare bör gå till väga för att visa respekt för samers och andra urfolks heliga platser. De platser Uppsala universitet hade planerat att inventera och dokumentera är en levande del av det samiska sakrala kulturlandskapet med starka religiösa värden. Det är platser som den samiska lokalbefolkningen av tradition har hyst respekt och vördnad inför.
Ingen kontakt i förväg
Sametinget ser allvarligt på att Uppsala universitet i förväg inte kontaktat samiska företrädare. Uppsala universitet har i detta fall inte respekterat värdet av de heliga platserna för det samiska folket. Lars-Anders Baer anser att universitetet brutit mot Akwé: Kon-riktlinjernas rekommendationer och kommer att ta upp saken med regeringen.
Konvention om biologisk mångfald
1993 ratificerade Sverige konventionen om biologisk mångfald. Konventionen innehåller formuleringar om att urfolks kunskaper, innovationer och sedvänjor, relevanta för bevarandet och det hållbara nyttjandet av biologisk mångfald, ska respekteras, bevaras och bibehållas.
Akwé: Kon-riktlinjerna
Inom ramen för arbetet med konventionens artikel 8 j, beslutade det sjunde partsmötet för Konventionen om Biologisk mångfald den 19-20 februari 2004 enligt beslut VII/16, att anta de så kallade ”Akwé: Kon-riktlinjerna. Akwé: Kon-riktlinjerna ger en fingervisning om hur viktiga heliga platser och land- och vattenområden som av tradition bebos eller används av urfolk är för dessa folk samt vägledning om vilken hänsyn som ska visas när åtgärder eller verksamheter planeras inom sådana platser och områden. Akwé: Kon-riktlinjerna finns i dagsläget inte översatta till svenska, men finns däremot publicerade på engelska med namnet Akwé: Kon Guidelines (se länk i högerspalten).
För kontakt
Lars Anders Baer, styrelseordförande, 070-316 20 56
Kaisa Huuva, kulturhandläggare, 0980-780 37, 070-525 14 14
ADRESS TILL SAMETINGET:
Postadress: Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel/Phone: +46 (0)980-780 30 fax: +46 (0)980-780 31
Postadress: Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA
Besöksadress: Adolf Hedinsvägen 58
Tel/Phone: +46 (0)980-780 30 fax: +46 (0)980-780 31
