070330: Sverige förlorade första ronden

Handläggningen i domstolen är i princip offentlig. Den sker inledningsvis i skriftlig form. Sedan skriftväxlingen avslutats skall domstolen ta ställning till om målet skall tas upp till prövning i sak eller avvisas.
-Det är ett väldigt positivt besked för oss. Det här visar att det finns substans i samebyarnas klagomål och att domstolen funnit skäl som talar för en kränkning från svenska staten, säger samebyarna juridiska företrädare Mattias Åhrén.

Press på staten
Han tror också att Europadomstolens beslut att inleda en skriftväxling tvingar staten att ta en aktivare del i de förhandlingar som pågår mellan samebyarna och markägarna.
- Hittills har staten inte tagit något som helst ansvar utan lämnat det till samebyarna och markägarna att lösa. Nu tror jag att man från regeringens sida kommer att få en press på sig att hitta en lösning som inte leder till en fällning i Europadomstolen.

Ingen rätt enligt dom
Sedan april 2004 finns en lagakraftvunnen dom som innebär att samebyarna inte har rätt att beta sina renar på privata fastigheter i Härjedalen. Rennäringen är helt beroende av tillgången till dessa marker för att kunna fortsätta att bedriva renskötsel i området.

Samebyar stämda 1990
Målet inleddes 1990 när fem samebyar blev stämda i tingsrätten av ett stort antal markägare i Härjedalen. Samebyarna var Tåssåsen, Mittådalen, Handölsdalen, Ruvhten (tidigare Tännäs) och Idre. Markägarna påstod att samebyarna inte hade rätt att beta sina renar på deras marker. Samebyarna invände att de hade rätt att använda markerna för renbete. Tingsrätten och hovrätten fann att samebyarna inte hade lyckats bevisa att de hade rätt att beta renarna på de aktuella fastigheterna. Idre nya sameby överklagade aldrig tingsrättens dom. I april 2004 meddelade Högsta Domstolen att den inte medgav prövningstillstånd.

Förhandlingar om renbete
Förhandlingar om renbete pågår med markägarna. Dessa förhandlingar leds av Bo Dockered. Samebyarna har drygt 17 miljoner kronor i skulder för rättegångskostnaderna i målet. Samebyarna riskerar att bli polisanmälda om renarna betar på markerna som domen omfattar och de har redan fått krav om ersättning för betet.
En sameby har också blivit stämd av markägare som kräver ersättning med 100 000 kr per dag om renarna kommer in på deras marker.

Tillräckligt skydd för urfolk?
Renägare i Härjedalen har också vänt sig till FNs Människorättskommitté och Rasdiskrimineringskommitté för att få prövat om Sverige gjort tillräckligt för att skydda de samiska rättigheterna i Härjedalen.