Sylvia Simma talar i Kiruna stadshus på nationaldagen den 6 februari. Foto: Sametinget.

Tal

Tal av Sametingets ordförande Sylvia Simma vid nationaldagsfirandet i Kiruna stadshus den 6 februari 2007.

Idag 6 februari firar vi den samiska nationaldagen, det samiska folkets dag. Den samiska nationaldagen firades för första gången 1993 och är fortfarande nytt för det samiska folket. Det är naturligt att det inte finns traditioner som går långt bak i tiden för hur vi uppmärksammar dagen. För varje år tas både stora och små initiativ runtom på olika platser och vi har arrangemang som återkommer. Här i Kiruna brukar sameföreningen arrangera ett firande av nationaldagen. Det är mycket positivt att vi i år samlas i stadshuset och att arrangemanget görs i samarbete med Kiruna kommun, Kiruna sameförening och Sametinget. Det glädjer mig extra för jag är övertygad om att samarbete är vägen till framgång.

Kiruna är berikat med flera olika kulturer och folk som lever sida vid sida. Det är viktigt att visa varandra förståelse och respekt. Vi behövs alla i ett samhälle och det är av största vikt att vi jobbar tillsammans för att utveckla och stärka regionen. En förutsättning är att var och en får sin plats i samhället och att vi inte ser varandra som hot och hinder för våra egna möjligheter. Ett negativt synsätt begränsar och resulterar i att alla blir förlorare. Istället gäller det att fokusera på möjligheter och samla kraft och energi till det som för hela regionen framåt.

Jag har själv vuxit upp här i Kiruna och vet hur mycket resurser och potential som finns i området. Det gäller att bli duktig på att förvalta och ta till vara på naturtillgångar, näringar, den storslagna naturen och det rika kulturarvet. Den samiska kulturen och det samiska folket har med sitt kulturarv bidragit och bidrar fortfarande med mycket till Kiruna och området runtomkring. Det bör därför vara ett intresse för alla att stödja och hjälpa det samiska folket att bevara och förvalta sin kultur, sitt språk och sitt sätt att leva. Inte bara här i kommunen utan i hela det samiska området.

Det samiska är inget särintresse utan vi är ett folk med ett folks hela behov. Min vision och dröm som politiker är att vi med små steg varje dag jobbar för att skapa ett starkt samiskt samhälle där alla känner tillhörighet och framtidstro. Ett samhälle där vi bevarat och förvaltat vårt rika arv som språket, kulturen och näringarna. Men också ett samhälle med plats för utveckling och mångfald.

Det går inte heller att beteckna det samiska som ett intresse, utan det finns många olika samiska intressen som ibland till och med kan stå i motsats till varandra. Det är inte meningen att alla ska vara eller bli exakt lika, utan att olika aktörer i samhället, till exempel Sametinget och kommunerna, ska jobba för att skapa förutsättningar och en plattform för alla att växa på.

Internationellt och i FN’s arbete med konventioner är det entydigt att ett urfolks rättigheter måste skyddas. Självbestämmande är en mänsklig rättighet, ett folk ska ha inflytande och självbestämmande. Syftet med självbestämmande är bland annat att ett folk inte ska ligga i händerna på någon annans godtycke eller i värsta fall ointresse utan ha möjlighet att agera.

Renbetessituationen är en aktuell fråga just nu som jag verkligen hoppas att regeringen inte prioriterar ner utan tar på största allvar. Katastrof är ett kraftfullt ord men i den situation som råder nu kan jag inte använda något annat ord än just katastrof. Läget är kritiskt, renbetet är låst under snö och is i stora delar av renskötselområdet. Renarna börjar bli svaga och faller lätt offer för rovdjur. Varje dag som går handlar om skillnad mellan liv och död.

Sametinget har tagit över rennäringsadministrationen. Det är en styrka i en katastrofsituation att Sametinget kan ta ett ansvar för hela renskötselområdet. Sametinget gör allt som står i vår makt för att driva på frågan och för att få ett ekonomiskt stöd från regeringen. Imorgon ska Jordbruks- och sameministern Eskil Erlandsson besöka renskötselområdet och träffa samiska företrädare. Jag förväntar mig att regeringen visar handlingskraft, tar sitt ansvar och ger sitt stöd.

Det finns många aktuella och viktiga frågor att jobba vidare med inom varierande samhällsområden. Vi på det lokala planet kan inte sätta oss och bara vänta på regeringen utan det finns mycket vi kan börja jobba med redan idag! Att vi samlats här i Kiruna stadshus idag ser jag som en symbol och en aktiv handling som bådar gott inför framtiden. Det tål att upprepas att samarbete och samexistens är nyckeln till framgång!

Jag vill önska er alla en trevlig nationaldag!