Rovdjursersättning

Rovdjursutredningen (SOU 2007:89) beräknar att en lodjurstam på 600 djur dödar 23 000 renar per år. Enligt dagens ersättningssystem för rovdjursskador på rennäringen ska samebyarna kompenseras för förekomst av rovdjur och antalet föryngringar (hona med årskull) i renskötselområdet. Rovdjursersättningarna är inte ett stöd eller ett bidrag utan en ersättning för verkliga förluster av privat egendom, på den grunden att vi vill ha rovdjur i vår fauna i Sverige.

Regelverk
De förordningar som reglerar rovdjursersättningen är viltskadeförordningen och Sametingets föreskrifter. Sametinget administrerar utbetalningarna av rovdjursersättning. Från och med 2002 är ersättningen baserad på en beräknad kostnad för varje art.

Inventeringar
En viktig förutsättning för att ersättningssystemet ska fungera, är trovärdiga rovdjursinventeringar. Inventeringarna görs i samarbete mellan länsstyrelsens naturvårdspatruller och samebyarna.

• Samebyarna deltar aktivt i inventeringsarbetet och utser så kallade rovdjursansvariga.
• Länsstyrelserna är huvudansvariga för inventeringarna och sammanställningen av övrig dokumentation om förekomst och föryngring av rovdjur.
• Sametinget fördelar de medel regeringen anvisar till respektive sameby för samebyarnas medverkan, utifrån beslutade fördelningsprinciper.

Dokumenterad förekomst ersätts
Rennäringen ersätts för dokumenterad förekomst av järv, lo och varg och antalet föryngringar av respektive art inom samebyarnas betesområde.

Järv och lodjur
Samebyn ersätts för varje dokumenterad järv- och loföryngring med 200 000 kronor. Regelbunden förekomst av järv och lo ersätts med 70 000 kronor. Tillfällig förekomst ersätts med 35 000 kronor.

Varg
Föryngring av varg inom en samebys betesområde ersätts med 500 000 kronor. En vargföryngring ger större skador och vargen har ett högre "naturvårdsvärde" än järv och lo. Regelbunden förekomst av varg ersätts med 80 000 kronor. Tillfällig förekomst ersätts med 35 000 kronor.

Björn och kungsörn
För björn och kungsörn gäller en arealbaserad ersättning som utgår ifrån storleken på samebyns barmarksbete. Förekomst av björn ersätts med totalt 1,5 miljoner och örn med 1 miljon kronor.

Samebyn fördelar själv
Sametinget tar beslut om ersättning för rovdjursförekomst till samebyarna i juni månad varje år. I november månad tas beslut om resterande ersättning för förekomster som konstaterats, genom t.ex. DNA-prover, senare än juni månad. Hur samebyarna bestämmer sig att fördela ersättningen är samebyarnas inre angelägenhet (STFS 2007:9, §9).

Fem grundpelare
Målsättningen är att ersättningssystemet ska upplevas rättvist och rimligt och ge bättre förutsättningar för långsiktig rovdjursvård. Ersättningssystemets grundpelare är:

• Kompensera rennäringens förluster
• Uppnå balans mellan olika intressen
• Öka förståelsen och toleransen för rennäring och rovdjur
• Rättvisa - så långt möjligt
• Smidig och snabb handläggning

Förlust för renägare
Beräkningar som SSR och professor Öje Danell på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) gjort visar att en renhjord på 500 djur årligen skulle ge en intäkt på ca 277 500 kr om det inte fanns några rovdjur. Om 18 % av renhjorden dödas av rovdjur, blir nettointäkten istället ca 43 000 kr. Den totala årsinkomsten blir då 133 700 kr med en rovdjursersättning på 90 000 kr inkluderat. (OBS! Predationen kan vara högre än så. Vid en predation på 22 % riskerar renskötseln en kollaps.)

Rennäringen får ungefär 37 % av beräknad förlust i ersättning. Som jämförelse kan nämnas att fårnäringen accepterar en förlust på 1% och det med full ersättning.